- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
419-420

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amblystoma el. Ambystoma - Ambo el. ambon - Amboceptor - Amboina - Amboise - Amboise, George - Amboland, Ovamboland - Ambolt - Ambolt, Nils Peter - Ambra - Ambronn - Ambros, August Wilhelm - Ambrosia - Ambrosia artemisiaefolia - Ambrosiabaggar - Ambrosiani, Sune

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

419

Ambo—Ambrosiani

420

Ambo i Santa Maria in Aracoeli i Rom, ett
cosma-tiskt arbete från omkr. 1200.

vattenödlor. Axolotlen är c:a 20 cm lång och
svart med gula fläckar.

A’mbo el. a m b ö n, namn på de talarstolar
i den gammalkristna kyrkan, från vilka
evangeliet och episteln lästes vid gudstjänsten.

Amboce’ptor, den specifika antikropp med
cellupplösande förmåga, som uppstår i
organismen vid immuni ser ing med olika celler, t. ex.
bakterier, blodkroppar m. fl.

Amboina, malajiska Ambon. 1) ö bland
Mo-luckerna, Ostindien, 770 km2. — 2) Huvudort
på ön A. och i f. d. residentskapet A. (omfattande
s. Moluckerna); 17,000 inv., varav c:a 2,000
vita. Viktig handelsplats.

Amboise [äb<»ä’z], stad i mellersta Frankrike,
dep. Indre-et-Loire, vid floden Loire, c :a 4,000
inv. A. äger ett medeltida slott, som en tid var
franskt konungaresidens.

Amboise [äbwä’z], George, fransk kardinal
(1460—1510). Han slöt sig redan tidigt till
hertigen av Orléans (senare Ludvig XII) och
blev vid dennes tronbestigning 1498 kardinal samt
premiärminister. A. ledde med skicklighet och
sparsamhet finanserna och ivrade även för
reformer inom rättskipningen och kyrkan.

Amboland, O v a m b o 1 a n d, ett flackt
stäpplandskap i n. Sydvästafrika, 1000—1,100 mö. h.
kring Etoshaträsket. A. bebos av c:a 90,000
ovambos.

Ambolt, mindre städ.

Ambolt, Nils Pe t e r, astronom och geodet
(f. 1900 2/4); fil. dr och doc. i geodesi vid
Lunds univ. 1938, föreståndare för
Sjökartever-kets jordmagnetiska avd. sedan 1941. A. deltog

i Sven Hedins stora expedition till Centralasien
1928—33 och utförde, jämte geografiska arbeten,
i Sin-kiang noggranna astronomiska
ortsbestämningar i förening med mätningar av
tyngdkraftens intensitet på ett 40-tal stationer.

Ambra kallades i forntiden en mycket
uppskattad dyrbar parfym, som torde ha bestått av
en blandning av flera välluktande hartser och
balsamörter. Numera förstås därmed ett
vax-artat, gråbrunt, genomskinligt ämne, som
påträffas i havet särsk. kring kusterna av
Madagaskar, Java och Surinam och utmärker sig för
en säregen, myskliknande vällukt. A. utgör
gall-el. tarmsten hos kaskelotten.

A’mbronn, Friedrich Anton Leopold, tysk
astronom (1854—1930), observatör och prof, i
Göttingen. Han har verkat huvudsaki. inom
den praktiska astronomien och utgivit en högt
skattad ”Handbuch der astronomischen
Instru-mentenkunde” (2 bd, 1899).

A’mbros, August Wilhelm, österrikisk
musikhistoriker (1816—76), prof, i musik vid
konservatoriet i Prag 1869 och vid
konser-vatoriet i Wien 1872. Hans huvudverk,
”Ge-schichte der Musik”, hann ej längre än till
början av 1600-talet men blev av grundläggande
betydelse för kunskapen om äldre tiders musik.
A. var även kompositör.

Ambrösia var de grekiska gudarnas föda,
liksom nektar var deras dryck. Bådadera gåvo
dem ungdom och odödlighet.

Ambro’sia artemisiaefo’lia, se Bitterambrosia.

Ambrösiabaggar kallas ett par släkten
vedborrar, Xyleborus och Xyloterus, vilka göra
gångar i veden av löv- och barrträd och i dessa
odla svampar, som utgöra deras och deras
larvers föda. Dylika a. äro funna både i Europa
och Nordamerika. Svamparna tillhöra släktet
Endomyces, som normalt förekommer i rutten
ved. Sannolikt sprides svampen från ett träd
till ett annat av vedborrarna själva.

Ambrosiani, Karl Sune Fredrik,
kulturhistoriker, museiman (1874—1950), fil. dr i
Uppsala 1911, amanuens vid Nordiska museet 1903;
2 :e intendent 1932—39. Han verkade ivrigt

Slottet i Amboise.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free