Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amberger, Christoph - Ambidexter - Ambiguus - Ambition - Ambitus - Ambivalens - Ambjörn, Gustaf - Ambjörnarp - Amblad - Amblygonit - Amblyopi - Amblyopsis spelaea - Amblypoda - Amblyrhynchus - Amblystegium - Amblystoma el. Ambystoma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Ambidexter—Amblystoma
418
Christoph Amberger: Matthäus Schwartz, 1542.
1562. Utbildad under inflytande av Burgkmair
och de venezianska målarna, verkade han
hu-vudsakl. som porträttmålare. Ilan var en av
Tysklands bästa porträttörer på sin tid och
anlitades mycket av de tyska furstarna liksom av
borgare och vetenskapsmän.
Ambide’xter, person som använder bägge
händerna lika mycket.
Ambi’guus, artnamn på växter och djur,
vilkas artvärde ansetts tvivelaktigt.
Ambition, ärelystnad; hederskänsla, begär att
hedra sig. Adj.: A m b i t i ö s.
A’mbitus el. Ambi’tio, lat., betyder egentl.
”kringgående” för att värva valmäns röster.
Personer, som sökte ett högre ämbete i Rom
under republikens tid, brukade nämligen, klädda
i en glänsande vit dräkt (toga candida, därav
candidati, ”kandidater”), en tid före valet gå
omkring på offentliga platser samt därunder
förbindligt hälsa de mötande valmännen och trycka
deras händer (prensare manus) för att erhålla
deras röster. Senare använde man t. o. m. mutor
för att nå framgång vid valen. En sådan
olovlig röstvärvning betecknades med ordet a
m-b i t u s.
Ambivale’ns, beteckning för den samtidiga
utvecklingen hos en individ av två varandra
motsatta drifter.
Ambjörn, Gustaf Fredrik, ingenjör (f.
1886 21/i), utexaminerades från Tekniska högsk:s
fackavd. för skeppsbyggen 1910. Sedan 1920 är
A. knuten till Chalmers tekniska högsk., där
han 1942 blev ord. prof, i skeppsbyggen.
Ambjörnarp, socken i s. ö. Västergötland,
Kinds härad. Älvsborgs län; 68,as km2; 729 inv.
(1950). Rik på smärre sjöar. Endast 497 har
NF I — 14
åker. Kyrkan av trä är från 1841. A. är
församling i Tranemo, Mossebo, A. och Sjötofta
pastorat, Göteborgs stift, Kinds kontrakt; ingår
i storkommunen Tranemo.
Amblad, blad, särsk. utbildat till magasin
för reservnäring.
Amblygonit, ett sällsynt, pegmatitmineral,
bestående av litium-aluminiumfosfat med fluor.
Förekommer i vårt land på Utö i Stockholms
skärgård.
Amblyopi, nedsatt synförmåga, som ej kan
förbättras med glas.
Amblyo’psis speläea, en mjukfenig, blind fisk
från Mammutgrottan i Kentucky i Nordamerika.
Den är även märklig därigenom, att
analöppningens mynning ligger framför bukfenorna
(bäckenapparaten).
Ambly’poda, en utdöd ordning av hovdjuren.
A. voro eocentidens största landdäggdjur.
Ordningen omfattar två familjer, Coryphodontidae
och Dinoceratidae. Båda levde i Nordamerika,
men representanter för den förra hade även
utbrett sig till Europa. Utmärkande för båda
familjerna äro elefantlika extremiteter och en
mycket liten hjärna. De största arterna blevo
över 4 m långa och torde till rörelsesätt och
kroppsställning ha påmint om elefanter.
Amblyrhy’nchus, se Havsödla.
Amblystégium, ett till fam. Hypnaceae bland
de pleurokarpa bladmossorna hörande släkte,
som omfattar bortemot ett 80-tal i Skandinavien
levande arter, till vilka hör en stor mängd av
våra allmännast utbredda mossor. Flera arter
höra till vårt lands viktigaste kärrmossor, som
t. ex. flytmossan, A. fluitans, och A.
scor-pioides, som bilda lösa, gul- el. brungröna,
glänsande tuvor. Torven i våra torvmossar är ofta
bildad av A.-arter, s. k. amblystegiumtorv el.
bruntorv.
Ambly’stoma el. A m b y’s t o m a,
amfibie-släkte, varav 16 arter leva i Nordamerika el.
i Siarn. Av särsk. intresse äro larverna av A.
tigrinum. Denna larv, kallad a x o 1 o 11, ansågs
och beskrevs länge som en särskild art (Siredon
pisciformis). Senare har dock visats, att de ur
axolotlens ägg framkomna larverna under
ogynnsamma förhållanden förlora gälarna och
utvecklas till amblystomdjur. Härav framgår, att
axolotlen är en amblystom, som redan under
larvstadiet vinner könsmognad och fortplantar
sig, något som i vissa fall inträffar även med
Amblystoma tigrinum i larvstadiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
