Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skotfoss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Skott
1144
bildning, emedan de gynnade grenarna tillsammans kunna
bilda en skenbar hufvudaxel (t. ex. hos
Fig. 4. Schema af tlikotomi (/") och dikotomi med
sympo-diebildning (//J.
Selaginella}. Hos högre växter känner man många
fall af falsk dikotomi, som uppstår därigenom,
att stamspetsen dör och de under densamma sittande
grenarna drifva ut samt fortväxa i vinkel mot
huf-vudstammen. Denna falska dikotomi (eller poly-
Fig. 5. Schema af dikasium (/) och monokasium
1. sym-podium (II}.
tomi) kallas dikasium (resp. polykasium;
fig. 5 I). Dikasier äro vanliga hos växter
med motsatta blad och terminala blommor eller
blomställningar (t. ex. .Esculus, Acer, Syringa,
karyofyllacéer, mistel m. fl.). Dikotomi anses vara
den ursprungligaste förgreningsarten, emedan den i
tidigare geologiska perioder var mycket vanligare
än nu. Om blott en sidogren antar kraftig växt och
tränger åt sidan eller förkväfver hufvudskottet,
intagande dess plats, uppstår ett sympodium
1. monokasium. Ett sympo-dialt skottsystem eger
sålunda en hufvudaxel, som sammansättes af olika
generationers sidoaxlar, hvilka skenbart bilda en
enda axel. Sympodial förgrening visa många rotstockar
(se S k o 11 b y g g-nad). Topparna hos årsskotten af
lind, alm o. a. träd dö tidigt bort och falla af samt
ersättas af den öfversta sidoknoppen, hvilken nästa
vår utväxer, så att på detta vis ett sympodium uppstår
(fig. 5 II). Om hufvudaxeln ständigt växer kraftigare
än sidoskotten och bibehåller sin riktning oförändrad,
talar man om monopodial förgrening. Hufvudaxeln,
monopodiet, sammansättes sålunda här af likvärdiga
skottstycken (förekommer hos många löfträd samt tall
och gran, fig. 6). Till synnerligen omväxlande system
sammansättas de här nämnda förgreningstyperna hos
fanerogamer-nas blomskott (se Blomställning).
De skilda skotten i ett system äro till sin utveckling
beroende af hvarandra (se Korrelation). I allmänhet
är det ortotropa hufvud-
Fig. 6. Topp af ung gran med typiskt monopodial
förgrening.
skottet det mest gynnade i sin utveckling. Hos träden
bildar detta skott stammen. Om hufvudskottet af
någon anledning förstöres, inträder antingen ett
af de öfversta sidoskotten genom uppåtkrökning
i dess ställe (regeneration, mycket vanlig hos
gran), eller också bildas intet nytt hufvudskott,
utan sidoskotten ge upphof till flera samordnade
axlar (ett slags polykasium). Det senare fallet
förekommer ofta vid trädens kronbildning samt
hos buskar, där hufvudskottet redan mycket
tidigt hämmas i sin utveckling. Ett afskuret
skott bildar rötter företrädesvis vid basen och
nya skott vid toDDändan, äfven om man vänder
det upp och ner, beroende på skottets polaritet
(se d. o.). Tyngdkraften gynnar skott-bildning på
organens öfversida; äfven ljuset gynnar skottbildning,
mörker gynnar däremot rotbildning. Dessa faktorer ha
en viss betydelse för skottsystemens arkitektonik,
särskildt hos vedväxter. Hos dessa förekomma äfven
adventiva skott (se Knopp). Från adventivknopparna
bildas vid trädets af-huggande s. k. stubbskott,
som utväxa till nya träd. Äfven under inflytande
af parasiter kunna adventivknoppar bringas att slå
ut, hvarvid mycket täta, risiga skottsystem uppstå,
s. k. häx-kvastar (se d. o.). Skott kunna uppstå äfven
utan något som helst samband med förhandenvarande
vegetationspunkter (alltså utan föregående förgrening)
och kallas då regenerationsskott. Äfven från rötterna
kunna regenerationsskott bildas (hos ek, lind och
flertalet andra vedväxter vid stammens fällande),
s. k. rotskott. H. L-dh.
Skott, finansr., en kommunalutskyld, som i början af
1300-talet började införas i svenska städer. Någon
motsvarande kommunalafgift har väl funnits längre
tillbaka, ehuru förmodligen af mera tillfällig natur,
men både beskattningssättet och namnet skott ha kommit
från Tyskland, där detta beskattningssätt kallades
schot (lat. collecta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
