Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schweinfurth [Jva'jnfort], Georg August - Schweinichen [Jva'j-], Hans von - Schweinitz [Jva'jnits], Hans Lothar von - Schweinitz [Jva'jnits], Rudolf - Schweisshund [Jva'jshont], ty., zool. Se Hunden, sp. 1312 - Schweitzer [Jva'jtser], August Gottfried - Schweitzerpiller (Brandts piller). Se Hemliga medel - Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1259 Schweinichen-Schweiz (Läge. Gränser.
Areal. Ytförhållanden. Berg. Vattendrag.)
1260
Kairo, där han på kedivens uppmaning slagit sig
ned för att bearbeta sina samlingar, åtskilliga
ströftåg till de högst litet kända länderna mellan
Nilen och Eöda hafvet, till arabiska öknen, södra
Arabien och Sokotra, Lyckliga Arabien m. m. 1891-94
besökte han italienska kolonien Eritrea. S., som
har professors titel, torde kunna anses vara den i
vetenskapligt hänseende förnämste bland de nu lefvande
Afrikaresandena; de af honom gjorda upptäckterna
på etnografiens, botanikens och geografiens område
skattas som högst viktiga. Han har utgett Im herzen
von Afrika (2 bd, 1874; öfv. till flera språk), Artes
africance (1875), afbildningar och beskrifningar af
de centralafrikanska folkens alster af konstslöjd,
och bland hans naturhistoriska arbeten märkas
Plantce quoz-dam niloticce (1862), Beitrag zur
flora Aethiopiens (1867), Reliquice kotschyance
. . . pflanzenarten, welche Theodor Kotschy
. . . 1837-39 gesammelt hat (1868), Flora von Ägypten
(1887; med Ascher-son), Sammlung arabisch-äthiopischer
pflanzen (1894) samt en karta öfver öknen mellan
Nilen och Röda hafvet (10 blad, 1900-02).
Schweinichen [jva7j-], Hans von, schlesisk riddare,
f. 1552, d. 1616, företog med hertig Henrik XI
af Liegnitz vidsträckta resor i Tyskland och är
bekant genom en af honom skrifven dagbok, Leben und
abenteuer des schlesischen ritters Hans von S. (senast
utg. 1907), hvilken lämnar viktiga kulturhistoriska
bidrag.
Schweinitz [jva’jnits], Hans Lothar von, tysk
diplomat, f. 1822, d. 1901, var urspr, militär, men
utnämndes 1869 till envoyé och 1871 till ambassadör
i Wien och var 1876-93 ambassadör i Petersburg. På
den militära banan avancerade han till general af
infanteriet och generaladjutant.
Schweinitz [jva^nits], Rudolf, tysk skulptör, f. 1839
i Charlottenburg, d. 1896 (genom själf-mord),
studerade vid akademien i Berlin, utförde
dekorativa skulpturer i Berlin (gafvelgruppen
i nationalgalleriet, i rådhuset), Köln, Bremen
och Thorn, krigsmonument och porträttbyster. En
Amor i marmor (1881) eges af nationalgalleriet.
G-g N,
Schweisshund [jva^shont], ty., zool. Se Hunden,
sp. 1312.
Schweitzer [j va’jtser], August G o 11 f
r i e d, tysk agronom, f. 1788 i Naumburg,
d. 1854 i Poppelsdorf, blef 1829 professor
och föreståndare vid landtbruksläroanstalten
vid Tharandt i Sachsen och öfverflyttade 1846
som professor i jordbruk till universitetet i
Bonn och förste föreståndare för därmed förenade
landtbrukshögskolan i Poppelsdorf. S. författade
åtskilliga handböcker i jordbruk.
H. J. Dft.
Schweitzerpiller (= Brandts piller). Se Hemliga medel.
Schweiz (ty. Schweiz, fr. Suisse, it. och
rätorom. Svizzera) l. Schweiziska edsförbundet
(ty. Schweizerische eidgenossenschaft,
fr. Confédération suisse l. helvétique), en af 22
(resp. 25) kantoner (resp. halfkantoner) bestående
förbundsrepublik i midten af Väst-Europa, sträcker sig
från 5° 57’ 26" till 10° 29’ 40" ö. lgd och från 45°
49’ 2" till 47° 48’ 32" n. br. samt gränsar i n. till
Tyskland (Elsass, Baden,
Württemberg och Bajern), i ö. till Österrike och
Liechtenstein, i s. till Italien och Frankrike
samt i v. till Frankrike (se den till art. hörande
kartan). Landets form är en oregelbunden oval; största
längden i v. och ö., från Nant de Vosogne i Genève
till Piz Ciavalatsch i Gaubünden är 364 km., största
bredden i n. och s., från Oberburgen i Schaffhausen
till Pedrinate i Ticino, är 220 km. Vertikala
afståndet mellan den högsta och den lägsta punkten
(Dufourspetsen vid Monte Rosa, se d. o. med fig.,
4,638 m., och Lago maggiore, 197 m.) är 4,441
m. Genomsnittshöjden är 1,350 m. ö. h. Arealen utgör
41,298 kvkm., hvaraf 1,312 kvkm. sjöar (öfver 10
har). Icke inberäknade i arealen äro några främmande
enklaver (tills. 10 kvkm.): Büsingen och Verenahof i
Schaffhausen, hvilka tillhöra Baden, samt Campione
i Ticino snedtemot staden Lugano, hvilket tillhör
Italien. S. består af tre naturliga hufvuddelar:
Alperna, som intaga södra, sydöstra och östra delarna
(omkr. 58 proc.), Jura, västra, nordvästra och norra
trakterna (omkr. 11 proc.) samt högslätten mellan
dessa båda (omkr. 31 proc.). Schweizalperna utgöra
den del af alpsystemet (se Alperna), som sträcker
sig från Mont Blanc i s. v. till Piz Ciavalatsch i
Ortlermassivet, i rak linje 275 km. De delas genom
Rhône-Rhens längddal i Nord- och Syd-Alperna och
genom Reuss-Ticinos tvärdalar ytterligare, så att
man får fyra stora grupper: Bern- och Glarusalperna
samt Valais- och Bündneralperna. Vattendelaren
S:t Gotthard bildar S.-Alpernas egentliga fjällknut,
ehuru långt ifrån det högsta partiet, utan snarare
ett insänkningområde. Framför den norra zonen med
hufvudkedjan, från Martigny vid Rhône till Chur vid
Rhen, bärande toppar upp till 3–4 tusen m., ligger
ett lägre bergland, som i afsatser sänker sig ned mot
högslätten. Snögränsen i Alperna ligger på omkr. 2,700
m. höjd, men vida längre ned (ända till 1,080
m.) räcka glaciärerna, af hvilka S. har öfver 600, som
upptaga en areal af 1,260 kvkm. (3,2 proc. af landets
yta). Jura, det långsträckta kedjefjäll af kalkberg,
som bildar S:s naturliga gränsvall i n. v. och
n., betecknades redan af Cæsar som gräns mellan
helvetierna och sekvanerna. Dess östra afslutning är
Lägern vid Regensberg i kant. Zürich. Den högsta
Juratoppen i S. är Mont Tendre (1,683 m.). Den
schweiziska högslätten är den stora trekant, som
ligger mellan Jura och Alperna och sträcker sig från
Genèvesjön till Bodensjön i en längd af 300 km. och
med en svag lutning från s. v. mot n. ö. Den är ett
åsland med dalbottnar liggande 350–500 m. ö. h. och
höjdryggar af 700–1,800 m., i det såväl det rinnande
vattnet som istidens jöklar utvecklat en mångfaldig
eroderande verksamhet och fört ofantliga mängder
moränmaterial ned från bergen och aflagrat det på
högslätten, som utan skarp begränsning öfvergår
i föralperna. Lågland med mindre absolut höjd än
300 m. finnas blott vid Rhenstränderna nedanför
Aars mynning, vid Ticino nedanför Giornico och
vid Luganosjön. – Vattendragen gå till Nordsjön,
Medelhafvet och Svarta hafvet och tillhöra fem
flodområden. Rhens flodområde (67 proc. af hela
arealen) omfattar norra delen af S. Rhens största
bifloder inom S. äro Thur samt Aar med Limmat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
