Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schweigaard [Jve'jgår], norsk släkt - Schweiger-Lerchenfeld [Jva'j- -fält] Amand von - Schweigger [Jva'j-]. 1. Johann Solomo Kristoph S 2. August Friedrich S - Schweinfurt - Schweinfurtgrönt - Schweinfurth [Jva'jnfort], Georg August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1257
Schweiger-Lerchenfeld-Schweinfurfh
1258
efter han och alla hans kolleger togo afsked. Icke
dess mindre mottog han kallelse att bilda den nya
regeringen, och redan 3 april trädde han i spetsen för
den s. k. aprilministären, en utmaning mot stortingets
flertal, som icke tåldes, hvarför han efter skarpa
sammanstötningar med detta vardt tvungen att begära
afsked 31 maj, beviljadt af konungen först 26 juni
(se Norge, sp. 1431). S. återtog nu sin praktik
som höiesteretsadvokat, var 1885- 88 ordf. för
Kristianias stadsfullmäktige, 1889-91 och 1893-96
ordf. i centralstyrelsen för Norges konservativa
föreningar, representerade 1886-97 Holmestrand
i stortinget, där han 1889-91 var president i
odelstinget och hela tiden högerns parlamentariska
ledare under partiets nedgångsskede. 1895-98
var S. led. af tredje unionskommittén,
lo. 2. K. V. H.
Schweiger-Lerchenfeld [jva’j- -fält], A m a n d von,
österrikisk reseskildrare, f. 1846 i Wien, d. 1910,
var 1865-71 officer i österrikiska armén och företog
därefter flera vidsträckta resor, som han skildrade i
ett stort antal populära arbeten: Unter dem halbmond
(1876), Bosnien (1878; 2:a uppl. 1879), Der orient
(1881; "Orienten", 1883), Griechenland in wort und
bild (1882), Von ozean zu ozean (1884), Das Mittelmeer
(1888), Unter-wegs. Schilderungen und naturansichten
(10 dlr, 1891-95), Die Donau (1895) m. fl., samt
skref en rad illustrerade kulturhistoriska arbeten
Das frauenleben der erde (1880; "Qvinnan bland skilda
folk", 1881), Das neue buch der natur (1891-92),
Im reiche der kyklopen. Darstellung der stahl-
und eisentechnik (1898-1900), Kulturg eschichte. W
er. den und vergehen im völkerleben (1906) m. fl.
Schweigger [jva’j-]. 1. Jo h ann Salomo Krist oph S.,
tysk naturforskare, f. 1779 i Erlangen, d. 1857,
blef 1802 professor vid gymnasiet i Baireuth och
1811 vid den polytekniska anstalten i Niirnberg samt
utnämndes 1817 till professor i fysik och kemi vid
universitetet i Erlangen och kallades 1819 för samma
befattning till Halle. S. vann rykte genom forskningar
på elektricitetens och galvanismens områden. Bland
uppfinningar af honom märkes främst den efter honom
uppkallade elektromagnetiska multiplika-torn (se M u
11 i p l i k a t o r 2, sedermera kallad galvanometer,
1821; jfr Fysik, sp. 153). 1812 uppställde han
den elektrokemiska teorien, att alla kroppars
minsta delar ega formen af kristaller och att dessa
"mikrokristaller" ha lika många elektriska poler som
hörn (se E l e k t r o-kemiska teorien 2). S. utgaf
Einleitung in die mythologie auf dem standpunkte der
natur-wissenschaft (1836), Ueber das elektron der
alten (1847), Ueber die stöchiometrischen reihen
(1853) m. m. - Hans son, Karl Ernst Theodor S.,
f. 1830, d. 1905, ögonläkare, var 1873-1900 professor
i oftalmologi vid universitetet i Berlin.
2. August Friedrich S., den föregåendes broder,
naturforskare, f. 8 sept. 1783 i Erlangen, mördad
28 juni 1821 under en resa på Sicilien, vistades
flera år för forskningar i Paris och blef professor
i botanik och medicin och föreståndare för botaniska
trädgården i Königsberg. Af hans botaniska skrifter
märkas Flora Erlangen-sis (l, 2, 1804, 1811) och det
anmärkningsvärda bidraget till grundvalarna för den
naturliga växt-
systematiken De plantarum classificatione naturali,
disquisitionibus anatomicis et physiologicis
stabilt-enda commentatio (1820). Af hans zoologiska
skrifter må nämnas Prodromus monographice Che-loniorum
(1812), Beobachtungen auf naturhisto-rischen reisen
(1819) och Handbuch der natur-geschichte der
skelettlosen ungegliederten thiere (1820). Han
var korresp. led. af Vet. akad. sedan 1815.
1. (S. A-s.) 2. C. Lmn.
Schweinfurt [ʃva’jnfort], stad i bajerska
reg.-omr. Unterfranken, på högra stranden af Main
och vid Bamberg–Würzburg m. fl. banor. 22,194
inv. (1910), flertalet protestanter. S. har delvis
kvar gamla befästningar, två evangeliska och en
katolsk kyrka, en landgericht, ett af Gustaf
II Adolf (1631) stiftadt, af konung Ludvig I
(1830) återupprättadt gymnasium samt flera
välgörenhetsinrättningar. Bland dess byggnader märkes
det 1570–72 i renässansstil uppförda rådhuset, med
historiska och konstsamlingar. Betydande tillverkning
af färger (bl. a. schweinfurtgrönt), socker, maskiner,
kullager m. m.; ångkvarnar. Dess kreatursmarknader
äro bland de största i Tyskland. – S. var på 900-talet
en borg och säte för markgrefvarna af S. Det var fri
riksstad 1282–1803 och har sedan tillhört Bajern med
undantag af åren 1810–14. 2 okt. 1631 intogs S. af
Gustaf II Adolf, och dess befästning förstärktes af
öfverste Karl Hård, som där blifvit kommendant. 4 mars
1632 inträffade Horn med sina trupper i S. I april
1647 intogs det af Wrangel efter en kort belägring.
J. F. N. L. W:son M.
Schweinfurtgrönt (Kasselgrönt, Kejsargrönt,
Kungsgrönt, Patentgrönt), kem., en förr företrädesvis
i Schweinfurt beredd, särdeles vacker grön målarfärg,
som utgöres af ett dubbelsalt af arseniksyrlighetens
och ättiksyrans kopparsalter. Färgen, som innehåller
ungefär 58 proc. arseniksyrlighet, är hälsofarlig
och numera förbjuden, men användes förr ofta till
färg på diverse manufakturvaror. Numera har den en
viss betydelse som medel att utrota för växtligheten
skadliga organismer, i det att man besprutar buskar
och träd med lösningar af färgen. P. T. C.*
Schweinfurth [Jva’jnfort], Georg August, tysk
Afrikaresande, f. 29 dec. 1836 i Riga, blef filos,
doktor i Berlin 1862, företog 1863 -66 en resa till
nordöstra Afrika till Abessiniens gräns och 1868 -71,
med understöd af Humboldtstiftelsen i Berlin, en ny
stor resa till Afrika, särskildt , för att undersöka
flo-ran i länderna kring Gasellfloden. Därunder
l besökte han det förut okända kannibaliska
monbuttu-folket, upptäckte i dess land Uellefloden
och vann säker kännedom om akka-dvärgfolket; men på
återresan förlorade han nästan alla sina anteckningar
och samlingar. 1874 undersökte S. den stora oasen
(el-Charge) i Libyska öknen och företog sedan
1876 från
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller S j-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
