Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparstenarna - Kopparstick - Kopparsulfat, kem. Se Kopparvitriol. - Koppartionde, kam. Se Kopparafrad. - Koppartryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Kopparstick-Koppartryck
996
yid d och sitt isolerad© läge har grund et alltid
af sjöfarande betraktats med en viss fruktan. Många
förslag ha väckts om dess utmärkande med fyrskepp
eller på annat sätt; men till följd af brist på
ankarsättning i grundets närhet ledde förslagen
icke till något resultat förrän 1883, då fyrskeppet
"Koppar-stenarna" utladcs på en n. v. om grundet
påträffad ankarplats. Fyren på detta fyrskepp,
hvilket utgör en af de viktigaste angöringspunkterna
för seglare i Östersjön, är försedd med spegelapparat
och ger två tätt på hvarandra följande blänkar hvar
20:e sek. Lågan är anbragt 11 m. öfver vattenytan och
har en lysvidd af 12 min. Mistsiren och ringklocka.
Kopparstick, i vidsträcktare bemärkelse gemensam
benämning på alla de arter af grafisk konst,
där teckningen, från hvilken aftryck skola tagas,
är på ett eller annat sätt framställd fördjupad i
en planslipad kopparplåt. Vid tryckningen pressas
papperet ned i dessa fördjupningar, streck, punkter
o. s. v., för att upptaga svärtan. Därigenom att dessa
streck o. s. v. kunna variera ej blott till längd och
bredd, såsom i träsnittet och litografien, utan äfven
till djup, blir kopparsticket i vida högre grad än de
båda andra arterna af grafisk konst mäktigt af den
mest intensiva kraft, t. ex. i djupa skuggpartier,
men äfven af den utomordentligaste lätthet, finhet
och smidighet, t. ex. vid öfvergången mellan fullt
ljus och närmaste skuggpartier. Kopparsticket intar
därför som konstnärligt uttrycksmedel den främsta
platsen bland de grafiska konsterna, men är på samma
gång till följd af den mycket omständliga tryckningen
(se Aftryck och Koppartryck) den mödosammaste och
dyrbaraste.
De olika arterna af kopparsticket i vidsträckt
le-märkelse äro det egentliga kopparsticket
1. grafstic-kelgravyren (se nedan), kallnålsgravyren
(se Kall n å 1), punkteringsmaneret (se d. o.),
svartkonstmaneret L mezzotintogravyren (se
d. o.), etsningen 1. raderingen (se Etsning),
akvatintagravyren (se Akvatintagravyr) och
kritteckningsmancret (se d. o.). Det egentliga
kopparsticket skiljes från sina samarter därigenom,
att det är utfördt ensamt eller så godt som ensamt
med grafstickeln (se d. o.). Konturen anges å den
blankslipade plåten medelst kall nål eller radering,
hvarefter teckningen utföres med olika slag af
grafsticklar, hvilka så att säga skjutas fram öfver
plåten i riktning från den arbetande. Som hjälpredskap
begagnas skafjärn och polerstål. Mo-dellering och
skuggning uttryckas genom endast jämlöpande linjer
(det äldre maneret) eller genom linjer, som korsa
hvarandra i regelbundna strecklag under olika
vinklar. Härtill komma olika slag af små-streck och
prickar för öfvergången till de högsta dagrarna, för
fyllning af de uppkommande rutorna, men äfven för att
karakterisera olika stoff, typer o. d. Kartongstick
kallas de grafstickelblad, som återge jämte konturerna
blott de hufvudsakligen inre linjerna och skuggorna.
Konsten att gravera i koppar eller bronsplåtar är
urgammal. Att i större omfattning använda gravyren
för aftryck och att utföra gravyren enkom för detta
ändamål kom i bruk först under 1400-talet ungefär
samtidigt med, att man började trycka först träsnitt
och sedan lösa bokstafstyper. Kopparsticket har med
all säkerhet sina äldsta anor i Tyskland; det första
daterade kopparsticket vi ega, en Kristi giss-ling
med årtalet 1446, är därifrån. Troligen äro
dock andra blad, så af den s. k. "Meister
der spiel-karten", ännu äldre, ehuru
odaterade. Kopparsticket torde ha utgått
från guldsmedsverkstäderna och stod under sin
tidigaste period alltjämt i nära förbindelse
med guldsmedsyrket. Från detta utgingo flera
af kopparstickets främsta utöfvare under
1400-talet och början af 1500-talet. Bland de
tyske mästarna under 1400-talet äro att nämna
Martin Schon-gauer samt de anonyme mästarna
E. S. och Amsterdamkabinettets mästare (så kallad,
emedan det största antalet blad af honom förvaras
i Amsterdams kopparstickskabinett). Under senare
hälften af 1400-talet försiggick i Tyskland en snabb
utveckling af såväl teknik som konstnärlig känsla,
och trots uppträdandet af några utmärkta italienska
kopparstickare, hvaribland Andrea Mantegna är den
ypperste, behöllo tyskarna ledningen in på 1500-talet,
då Albrecht Diirer för århundraden utstakade
konstartens väg genom sitt på en gång tekniskt
konsekventa och klara samt måleriskt fängslande
mästerskap; om de under hans påverkan arbetande
kleinmeister se d. o. I Nederländerna stod vid hans
sida och under hans inflytande Lucas van Leyden, i
Italien arbetade, delvis med upptagande af Diirers
teknik, den store tolkaren af Rafaels konst med
kopparstickets medel Marc Antonio Raimondi. En lysande
utveckling af det nederländska kopparsticket börjar i
slutet af 1500-talet med Hugo Goltzius och fortsätter
under inverkan dels af Rubens’ skola, dels af det
samtida holländska måleriet. Under påverkan från
Flandern och Holland arbetade den från 1600-talets
midt blomstrande kopparstickarskolan i Frankrike, som
under sin första tid hade sin styrka i porträttet,
men under 1700-talet därjämte i sedeskildring
och bokillustration. Fr. o. m. 1600-talets senare
hälft börjar en period af tekniska uppfinningar och
experiment, som frambringar mezzotinto-, akvatinta-
och crayon-metoderna. Sedan 1800-talets början har
det egentliga kopparsticket småningom undanträngts af
billigare och mera fabriksmässiga reproduktionsmetoder
och ej i likhet med etsningen kunnat hålla sig kvar
som en fristående konstart. I Sverige öfvades till
en början kopparsticket af inkallade utlänningar. Den
talangfullaste af dessa var polacken Jeremias Falck,
som 1649-55 utförde omkr. ett tjugutal utmärkta
svenska porträtt. Närmare århundradets slut arbetade
holländarna Swidde och v. Aveelen för det stora
verket "Suecia antiqua et hodierna". 1700-talet
har att uppvisa några goda inhemska kopparstickare
i linjemaner: Fioding, Gillberg, F. Akrel och
J. F. Martin. Efter dem kommo Kr. Forssell och sist
L. Ruben. Upk. (A. L. R.)
Kopparsulfat, kem. SeKopparvitriol.
Koppartionde, kam. Se Kopparafrad.
Koppartryck, tryckning af kopparstick (se d. o.). Den
graverade plåten, vanligen lindrigt uppvärmd,
ingnides med den fina koppartrycksvärtan, hvarefter
den aftorkas med en lapp, eller, ännu bättre, med
handens insida, så att svärtan ligger kvar endast
i fördjupningarna eller, om man vill trycka med
s. k. ton, sparsamt på vissa i proftrycket angifna
blanka ställen. Därefter pålägges det fuktade
papperet, som för koppartryck bör vara af fast och
god beskaffenhet, hvarefter plåt och papper gå mellan
två flanells-klädda valsar. Aftrycket är nu färdigt,
och samma omständliga förfaringssätt vidtager med
nästa exemplar. Ett speciellt förfaringssätt, som
användes vid
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
