Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1329-1330 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fallos - Falloux, Frédéric Alfred Pierre de - Fall på rygg - Fallrep - Fallrepsfolk - Fallrepshonnör - Fallrepsknop - Fallrepsplan - Fallrepspojkar - Fallrepsport - Fallrepsställe - Fallrepsstöttor - Fallrepstrappa - Fall river - Fallrör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gestalter brukade ofta vara utrustade med detta
obscena attribut. Man tillskref fallosbilderna
förmågan att afvända onda makters inflytande, hvarför
de i egenskap af amuletter dels buros om halsen,
dels anbragtes öfver husporten. Detta bruk återfinnes
äfven hos romarna. A. M. A.

Falloux [-lo], Frédéric Alfred Pierre de,
grefve, fransk statsman, f. 11 maj 1811 i Angers,
d. 6 jan. 1886 i Paris, gjorde sig först känd genom
de historiska arbetena Louis XVI (1840; ny uppl. 1843)
och Histoire de saint Pie V (1844; 3:e uppl. 1858), i
hvilka han nedlade sin legitimistiska och katolska
trosbekännelse. Invald i deputeradekammaren
1846, arbetade han i klerikalt intresse för
upphäfvande af statens undervisningsmonopol. Efter
februarirevolutionen (1848) var han en af de förste,
som erkände republiken. Som medlem af konstituerande
församlingen (1848-49) bidrog han verksamt till
beslutet om nationalverkstädernas omedelbara stängning
och slöt sig först till Cavaignac, därefter till
Louis Napoléon, som för att vinna kyrkans stöd
gjorde F. till undervisningsminister 1848. Som sådan
framlade han ett förslag till undervisningslag,
som först efter hans afgång ur kabinettet antogs
(1850). Genom denna lag ("loi Falloux") grundlades
det inflytande på ungdomens uppfostran, som jesuiterna
och öfriga andliga ordnar därefter länge utöfvade i
Frankrike. Inom lagstiftande församlingen (1849-51)
tillhörde F. yttersta högern. Efter statskuppen (2
dec. 1851) drog han sig tillbaka till sina gods,
där han ifrigt och med framgång sysselsatte sig
med studier i landthushållning. 1856 invaldes han i
Franska akademien. I den katolska kongressen i Malines
1867 tog han verksam del samt var jämte Lacordaire,
Montalembert, Dupanloup och Albert de Broglie de
liberale katolikernas ledare. 1869 uppträdde han
i Vendée som kandidat till lagstiftande kåren,
men besegrades af regeringens kandidat. Efter
kejsardömets fall använde F., ehuru icke medlem af
nationalförsamlingen, hela sitt inflytande till
att bekämpa de republikanska idéerna och främja
de klerikala intressena samt arbetade förgäfves på
"fusionen" mellan de kunglige pretendenterna. Utom
nämnda arbeten skref han bl. a. Souvenirs de charité
(1857), Madame Swetchine, sa vie et ses œvres
(2 uppl. 1860), Meditations et prières (1863),
La convention du 15 Septembre (1864). Itinéraire de
Turin à Rome (s. å.), Du scepticisme politique (1872),
De l’unité nationale (1880) och Études et souvenirs
(1885). 1888 utgafs postumt hans Mémoires d’un
royaliste (2 bd). (E. A-t.)

Fall på rygg!, sjöv. Se
Falla.

Fallrep, sjöv. 1. Två, ofta klädda, tåg,
af hvilka man betjänar sig för att stiga uppför eller
utför en skeppssida eller en trappa mellan däcken. -
2. Det ställe (fallrepsställe), där man stiger ombord
och där för detta ändamål ofta en öppning är anbragt
på sidan af större fartyg. - 3. Honnör
(fallrepshonnör), som på örlogsfartyg gifves åt
officerare och deras vederlikar, då de komma ombord
eller lämna fartyget, och som består däruti, att
fallrepsfolk, skeppsgossar, om sådana finnas ombord
(fallrepspojkar), uppställes vid fallrepsstället och
på signalen "blås öfver!", verkställd med skepparpipa,
hälsar den ankommande (förr i regel efter att ha
äntrat nedför fallrepstrappan och räckt fallrep). Till
kungliga personer lämnas fallrep af officerare.
O. E. G. N.*

Fallrepsfolk, sjöv. Se Fallrep.

Fallrepshonnör, sjöv. Se Fallrep.

Fallrepsknop, sjöv., en knut ("knop"), som merendels
lägges på ändan ("sladden") af ett fallrep. Jfr Knop.
O. E. G. N.*

Fallrepsplan, sjöv. Se Fallrepstrappa.

Fallrepspojkar. Se Fallrep.

Fallrepsport, sjöv. Se Port.

Fallrepsställe, sjöv. Se Fallrep.

Fallrepsstöttor, sjöv., på båda sidor af en
fallrepstrappa anbragta stöttor af trä, järn
eller metall, vid hvilka stöttor fallrepen äro
fastsatta. O. E. G. N.*

Fallrepstrappa, sjöv., trappa på ett fartygs sida,
anbragt för att underlätta stigandet ombord eller från
bord. Förr brukades fallrepstrappa blott på den ena
(styrbords) sidan, för officerare och deras
vederlikar; för manskapet voro om babord steg
bultade vid sidan. På större fartyg är vanligen
ett plan, fallrepsplan, anbragt vid trappans öfre
ända samt ett mindre dylikt vid dess nedre ända.

O. E. G. N.*

Fall river [få’l ri’v8], stad i nordamerikanska staten
Massachusetts, vid Taunton rivers utlopp i Mount Hope
bay, nordöstra armen af Narragansett bay. 104,863
inv. (1900). Staden är en viktig järnvägsknut och
ångbåtsstation samt har vattenfall, som gifvit upphof
till en liflig industri. 1900 funnos 785 fabriker
med 32,780 arbetare, däraf 46 bomullsfabriker med
26,465 arbetare, stora färgerier, gjuterier och
maskinfabriker m. m. F. blef stad 1854.

Fallrör, fys., ett rör af tjockt glas, ur hvilket
luften är utpumpad och i hvilket föremål af mycket
olika täthet äro inlagda. Ändamålet med detsamma är
att visa, att alla kroppar, äfven de mest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>