Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1143-1144 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Excelsior - Excenter l. Excenterskifva - Excenterpress - Excenterskifva - Excenterstång - Excentricitet - Excentricitetsvinkel - Excentrisk - Excentrisk cirkel - Exception - Exceptis excipiendis - Excerebration - Excerpera - Excess - Exchange - Exchequer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Excelsior, lat. (kompar. af excelsus, hög), högre,
uppåtsträfvande, mot höjden (vanligt såsom devis eller
valspråk, bl. a. staten New Yorks valspråk).

Excenter
l. Excenterskifva (se Excentrisk), maskinb., maskindel,
som har till ändamål att förändra en roterande
rörelse till en fram- och återgående, genom att ersätta
vefven, när vefradien (excentriciteten) är mindre
än halfva diametern å vefaxeln. Denna maskindel
utgöres af en plan skifva, hvars omkrets vanligen är
formad efter en cirkel, men stundom också efter en
annan kroklinje. Den cirkelformiga excenterskifvan
roterar kring en punkt, som ej sammanfaller med
axelns medelpunkt. Den användes bl. a. för att gifva
fram- och återgående rörelse åt ångmaskinens slider
m. m. Skifvan är fäst excentriskt på maskinaxeln och
kringvrides med denna. Den är omgifven af en ring,
excenterbygeln, som kan fritt vrida sig kring
skifvan. Med ringen är förenad excenterstången,
hvilken genom en enkel förbindning står i förening
med sliden. När excenterskifvan roterar, rör sig
excenterstången fram och tillbaka, hvilken rörelse
meddelas åt sliden. - Denna mekanism uppfanns på
1780-talet af Murdock. Jfr Slid och Ångmaskin.

G. R. D.*

Excenterpress, maskinb. Se Bleckslageri.

Excenterskifva, maskinb. Se Excenter.

Excenterstång, maskinb. Se Excenter.

Excentricitet (se Excentrisk)
till en konisk sektion, mat., förhållandet
mellan brännpunkternas afstånd och hufvudaxeln
(d. v. s. den axel, på hvilken brännpunkterna
ligga). Excentriciteten är för hyperbeln större
än ett, för parabeln lika med ett och för ellipsen
mindre än ett. För excentriciteten noll öfvergår
ellipsen till en cirkel. Jfr Banelement.
G. E.*

Excentricitetsvinkel, astron. Se Banelement.

Excentrisk (af lat. ex, ifrån, och centrum,
medelpunkt), belägen utom medelpunkten, afvikande från
sin bana; på ett i ögonen fallande sätt afvikande från
öfligt bruk, originell, öfverspänd. - 1. Mat., belägen
utom medelpunkten. Kroklinjer, hvilkas medelpunkter
icke sammanfalla, kallas excentriska; de, hvilkas
medelpunkter sammanfalla, kallas koncentriska. -
2. Excentrisk anomali, astron. Se Anomali. -
3. Excentrisk cirkel, astron., nyttjades af de
gamle för att till någon del geometriskt förklara
ojämnheterna i planeternas rörelser. Då man nämligen
på förhand var öfvertygad om, att alla rörelser på
himmelen skedde likformigt och i cirkelformiga banor,
så måste man för den nämnda förklaringen tänka sig
en kombination af cirklar (se Epicykel) eller
ock låta jorden - centralkroppen - ligga utanför
medelpunkten af planetens bana. Verkan däraf blir
den, att himlakroppen i fråga, då den befinner sig
i den delen af sin bana, som är närmast jorden,
skenbart rör sig hastigare, än då den är i den från
jorden aflägsnaste delen af banan. En excentrisk
cirkel motsvarar fullkomligt en epicykloid med
lika omloppstid i både epicykeln och den defererande
cirkeln. 3. E. J.

Excentrisk cirkel. Se Excentrisk.

Exception (lat. exceptio), undantag; invändning,
gensaga. - Exceptionell (fr. exceptionnel),
som utgör ett undantag, undantags-, ovanlig,
utomordentlig, makalös, allenastående.

Exceptis excipiendis, lat., med undantag af det,
som bör undantagas, med nödiga undantag.

Excerebration (af lat. ex, ur, och cerebrum,
hjärna), med., hjärnans uttagande på ett foster för
att underlätta förlossningen.

Excerpera (lat. excerpere, utplocka), utplocka,, göra
utdrag ur en skrift vare sig i form af notiser, citat
af beläggställen eller summarisk sammanfattning. -
Excerpist, Excerptor, en som gör
utdrag; stundom liktydigt med kompilator. - Excerpt,
utplockad notis; kortfattadt sammandrag.

Excess (lat. excessus), öfverskridande af
vissa. gränser, öfverdrift; våldsamhet, ofog;
oordentlighet, utsväfning. - Excessiv (fr. excessif),
omåttlig, öfverdrifven, ytterlig.

Exchange [iks-tjéYndj], eng. (af fr. change, se
d. o.), byte, växelhandel; börsen i London (Royal
exchange).

Exchequer [iks-tje’k9],
eng. (räkningekammare,. skattkammare), ett
engelskt ämbetsverk med under tidernas lopp mycket
växlande funktioner. Benämningen härledes från
mlat. scaccarium och fr. échiquier, schackbräde,
och torde ha uppkommit däraf, att i räkningekammaren
användes ett bord, öfverdraget med en duk, som
var indelad i kolumner och sannolikt genom där
anbringade tvärlinjer fick en viss likhet med ett
schackbräde. När sherifferna två gånger årligen
skulle redovisa sin uppbörd, skedde detta genom
ett egendomligt åskådlighetssystem: dukens olika
kolumner betecknade hvar sitt penningeslag (pence,
shillings, pounds, hundratal pounds o. s. v.) och
på ena sidan uppstaplades marker, betecknande hvad
sheriffen skulle erlägga, medan på den andra på samma
sätt markerades de utgifter för kronans räkning,
för hvilka han vid redovisningen egde göra afdrag,
hvarpå genom borttagande af tillräckligt antal marker
utröntes, huru hans konto stod. (Åskådlighetssystemet
med trästockar användes i andra former ända till
1824, och deras uppbrännande lär ha förorsakat det
gamla parlamentshusets brand 1834). Round spårar
liknande räkning med ett slags karfstockar och
penningevärdering redan under den angelsaxiska tiden,
men "exchequer-bordet" har synbarligen införts af
någon bland de förste konungarna efter den normandiska
eröfringen, måhända Henrik I (1100-35), under hvars
tid motsvarande benämning (échiquier) kan spåras i
hans hertigdöme Normandie. Först småningom utvecklades
denna räkningekammare till en särskild underafdelning
af den förvaltande och dömande rådsförsamling (curia
regis), som omgaf konungen. Den blef då ett slags
finansdepartement, som förestods af skattmästaren
(treasurer) och hvars bisittare, äfven sedan de ej
längre togos bland baronerna l. stormännen, utan bland
konungens skrifvare, kallades barons of the exchequer
(den förnämste af dessa kallades från Edvard II:s
tid chief baron). De voro jämte skattmästaren de
beslutande, medan skattkammarkansleren (chancellor
of the exchequer), hvilken förvarade sigillet, till
en början innehade en dem underordnad ställning. Denna
organisation var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>