Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - York ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solförmörkelse och i en annan till Peking 1874
med anledning af Venus-passagen. Han har gjort
värdefulla iakttagelser äfven å solfläckarna och
solens kromosfer (jfr Solen, sp. 47 och 50) samt på
experimentel väg bekräftat Dopplers teori att ett
ljusspektrums linier måste förskjutas lindrigt i ena
eller andra riktningen, alltefter som ljuskällan
är försatt i rörelse till eller från jorden (se
Spektralanalysen, sp. 212). Han har konstruerat
ett avtomatiskt spektroskop, som fått mycken
användning. Y. var 1883 president i American
association for the advancement of science. Han
har författat The sun (1882), A textbook of general
astronomy (1888), en mängd lärda afhandlingar m. m.
Young [jöng], James Harvey, amerikansk målare, f. 1835
i Salem (Massachusetts), utbildade sig i Boston hos
porträttmålaren John Pope och började redan vid 14 år
måla porträtt på egen hand. Sedan han derefter en tid
bortåt arbetat i en affär hos en köpman, uppträdde han
1858 i Boston såsom verklig porträttmålare, fann stöd
hos den förnäma verlden och målade en mängd betydande
personer i Förenta staterna.
Young-Helmholtz’ska teorien. Se Färglära.
Youngstown [jö’ngstaun l. jö’ngstön], stad i
nord-amerikanska staten Ohio, vid Ohios biflod
Mahoning. 15,435 innev. (1880). Staden har
hufvudsakligen jernindustri: flere masugnar och
valsverk samt gjuterier och maskinverkstäder,
der landtbruksredskap och maskiner, kaminer,
jernvägsskenor m. m. tillverkas.
Yperen [e’jperen], Fr. Ypres, stad i belgiska
prov. Vest-Flandern, vid den kanaliserade Yperlee,
en biflod till Yser. Staden har nu omkr. 16,000
innev., men skall i 14:de årh. hafva haft 200,000
och var under medeltiden ryktbar för sina linne-
och yllemanufakturer. Ett minne från denna tid är
den ståtliga, i rik gotisk stil byggda klädeshallen
(1201–1342), med 140 m. lång fasad, det ansenligaste
af Belgiens äldre borgerliga byggnadsverk, icke så
egendomlig som hallen i Brügge, men af lättare och
ädlare stil. Sedan byggnaden blifvit öfverflödig för
sin ursprungliga bestämmelse, begagnas den nu som
rådhus. Sedan 1860, då den restaurerades, har den
på sin fasad återfått sin ursprungliga bildprydnad,
44 statyer af 31 grefvar af Flandern och deras
gemåler, hvarjämte väggarna i det inre prydts med
freskomålningar. I katedralen S:t Martin (från
15:de årh.), till det yttre i renaste gotik, ligger
Jansenius, biskop af Y., den bekante sektstiftaren,
begrafven. Staden idkar nu företrädesvis tillverkning
af spetsar samt linne- och bomullsväfnader. Den
ligger i en mycket bördig, torrlagd trakt, som fordom
var så osund, att man i hela Flandern om en person med
sjukligt utseende sade, att han såg ut som »döden från
Yperen». Fästningsverken slopades 1781, återställdes
1815, men hafva nu åter raserats.
Ypperligt frälse och yppersta frälse. Se Frälse,
sp. 454.
Ypsilantis (Ipsilanti), en bland de grekiska
adelsfamiljer i Konstantinopel, som kallades
fanarioter (se d. o.). De ryktbaraste bland familjens
medlemmar äro: 1. Alexandros Y. d. ä.,
hospodar (furste) af Valakiet, f. 1725, inträdde,
såsom ofta de förnämste fanarioterna, i storherrns
tjenst såsom dragoman (tolk) och fick den för
de grekiske dragomanerna ej ovanliga befordran
till hospodar i Valakiet 1774, hvilket ämbete han
förvaltade till 1782 och återfick 1790. I det då
pågående kriget mellan Ryssland och Österrike å ena
sidan och Turkiet å den andra tillfångatogs Y. med
eller mot sin vilja. Freden i Jassy 1792 befriade
honom. Y. lefde sedan i Konstantinopel, sysselsatt
med planer, som väckte Portens misstankar. Invecklad
i sin sons företag, blef han 1805 marterad och
afrättad. — 2. Konstantinos Y., den föregåendes son,
hospodar, född omkr. 1760, hade samtidigt med faderns
tillf ångatagande uppgjort en plan att med 8,000 man
befria Grekland. Hans afsigt förråddes, och Y. gick
i landsflykt, till Wien. Fadern, som då stod högt i
gunst, utverkade hans benådning. Y. utnämndes till
dragoman samt till hospodar 1799 i Moldau, 1802 i
Valakiet. Han knöt hemliga förbindelser med Ryssland
och blef 1805 afsatt. Väl mottagen i Petersburg,
återvände han 1806 till Bukarest i spetsen för 20,000
man ryska trupper, bildade en grekisk frikår och
förenade planer för Hellas’ befrielse. Freden i Tilsit
(1807) omöjliggjorde företaget, och Y. begaf sig till
Ryssland, der han dog, i Kiev, 1816. — 3. Alexandros
Y. d. y., filhellen, frihetshjelte, den föregåendes
son, f. 1792 (enligt andra 1783), gick jämte fadern
1805 i landsflykt till Petersburg, inträdde 1809
i det kejserliga hästgardet och utmärkte sig i
fälttågen, 1812 och 1813. Vid Dresden förlorade han
högra handen. Redan 1814 utnämndes Y. till öfverste
och kejserlig adjutant. Han stod högt i gunst hos
Alexander I samt blef 1817 generalmajor och chef för
en husarbrigad. Hetärian (se d. o.), som vid denna
tid ansåg sina planer till grekernas befrielse mogna,
erbjöd ledningen först åt Kapodistrias, men sedermera,
då han vägrade, åt Y. (Febr. 1820). Tidpunkten var
illa vald, då verldshändelserna fyllt kejsar Alexander
med afsky och farhåga för allt hvad revolution
hette. Utan tsarens medgifvande öfverskred Y.,
som utnämnts till hetärians »general-efor», d. 7
Mars 1821 floden Prut, höjde upprorsfanan i Jassy,
kallade hellener och »daker» (d. v. s. rumaner) till
vapen, glömsk af det förtryck, som de fanariotiske
hospodarerna utöfvat mot dessa senare, och det hat,
som de ådragit sig. Välmenande, uppriktig och ren
till sin karakter, var Y. dock ej rätte mannen att
sammanhålla sina trupper, hvilkas numerär knappt torde
hafva öfverstigit 7,500 man. Sjelfständighet, klarhet,
lugn och besinning voro egenskaper, som i hög grad
brusto Y. Hans anseende sjönk betydligt derigenom att
Rysslands hjelp, hvarpå han anspelat i sin från Jassy
utgifna proklamation, alldeles uteblef. Han ströks
till och med ur ryska arméns rullor. Genom förräderi
af sina egna förlorade han slaget vid Dragatsjan d. 19
Juni 1821, der hans kärntrupp, »den heliga skaran»,
föll. Af sultanen förklarad för högförrädare och lyst
i bann af Konstantinopels patriark, måste han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
