Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Troplong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minskar i samma mån dess förmåga att motstå de
skadliga inflytelserna från mikro-organismer, som
intränga med födan, dricksvattnet, andningsluften
eller genom skadade partier å huden. Å andra sidan
kan organismen till en viss grad lämpa sig efter
omgifvande förhållanden. Iakttagelser från tropikerna
synas gifva vid handen, att personer, som vistats en
längre tid å en ort, äro mindre mottagliga vid utbrott
af de för den ifrågavarande trakten karakteristiska
endemierna än personer, som nyss kommit från annan
trakt. – Bland vigtigare tropiska sjukdomar må nämnas
a) malariasjukdomarna, som visserligen förekomma
äfven på andra trakter, men inom tropikerna förete
den största utbredningen och de svåraste fallen
(se Malaria), b) gula febern (se d. o.), c) vissa
svåra former af dysenteri l. rödsot (se d. o.),
med hvilka de ofta förekommande lefverabscesserna
(se Lefversjukdomar) anses stå i samband, och d)
åtskilliga hudsjukdomar (t. ex. elephantiasis). Inom
tropikerna äro alla yttre, äfven obetydliga, skador,
t. ex. rispor i huden, mycket farliga, emedan de
gifva anledning till sårbildningar, som ständigt
gripa omkring och visa ytterst ringa tendens att
läkas). 2. K. B. 3. J. E. J-n.
Troplong [trålå’ng], Raymond Théodore, fransk
rättslärd, f. 1795, steg på ämbetsmannabanan
till förste president i Högsta domstolen i Paris
(1852). Han invaldes 1840 i Franska institutet och
vardt 1852 medlem af senaten, 1854 dess president
samt 1858 »conseiller privé». Död 1869. T:s stora
arbete Le droit civil expliqué (27 bd, 1833–64), en
följd monografier öfver civilrättens olika områden,
utgör en fortsättning af Touiliers verk.
Tropp (egentl. samma ord som trupp, se d. o.),
krigsv., kallas i Sverige dels en half pluton,
eller 1/6 af kompaniet, vid infanteriet, dels
den närmaste underafdelningen, vanligen 1/3
af kavallerisqvadronen. Då tropparna ställas
bakom hvarandra, uppkommer troppkolonnen, den för
sqvadronen vanligaste manöverformeringen. – Såsom
signal på trumma eller trumpet betyder »tropp» dels
inryckning till qvarteren af trupp, som befinner sig
utanför desamma, dels en pågående öfnings upphörande.
C. O. N.
Troppau (Slav. Opava), hufvudstad i österrikiska
Schlesien, vid floden Oppa, nära preussiska gränsen
och vid jernvägslinierna Schönbrunn–T. och
Olmütz–T. 21,727 innev. (1890), oberäknadt
omkr. 5,000 pers. i det med staden sammanhängande
Katharinendorf (Kathrein). Tyska talas i den egentliga
staden, men en polsk dialekt i förstäderna. T. är
en välbyggd stad med stora förstäder, 6 kyrkor,
ett gymnasium (med ett bibliotek på 32,000 bd och
museum), en högre realskola, tvänne seminarier, ett
konstslöjdmuseum m. m. De forna fästningsverken äro
förvandlade till promenader. Tillverkning af kläde
(särskildt för armén), juteväf, socker, likörer
m. m. – T. anlades i 13:de årh. Den 20 Okt.–d. 20
Dec. 1820 hölls i T., närmast med anledning af
revolutionen i Neapel, en politisk kongress, till
hvilken utom de fem stormakternas ombud äfven kejsarna
af Österrike och
Ryssland samt konungen af Preussen infunno sig
personligen. Ett fördrag afslöts mellan Ryssland,
Österrike och Preussen, hvarigenom dessa makter
förbundo sig att bekämpa de revolutionära rörelserna,
i främsta rummet de i Neapel. – Det forna schlesiska
furstendömet T. är nu deladt mellan Österrike
och Preussen.
Troppo, Ital., musikt., för mycket; non troppo,
icke för mycket.
Trosa, sjöstad i Södermanlands län, ligger på bägge
sidor om Trosaån, nära dess utlopp i Trosafjärden
af Östersjön. Staden är långsträckt och af
oregelbunden form samt bebyggd nästan uteslutande
med anspråkslösa trähus. Den är nätt och renlig, och
många tomter upptagas af små prydliga trädgårdar. 621
innev. (1890). Jordområdet är 350 har, satt till 5 1/4
m^- Taxeringsvärdet uppgick 1890 till 673,400 kr.,
hvaraf 95,500 kr. för jordbruksfastighet. Stadens
tillgångar voro 1887 bokförda till ett värde af
97,417 kr., skulderna till 79,010 kr. För kommunala
ändamål utdebiterades s. å. 4 kr. för hvarje
krona bevillning. Hufvudnäringarna äro jordbruk,
fiske och inkomst af sommargäster. 1888 funnos
5 handlande, med 7 biträden, 9 handtverkare, med
10 arbetare, samt 2 små fabriker, med 3 arbetare
och 6,484 kr. tillverkningsvärde. Hamnen, endast
2,1 m. djup, besökes blott af smärre fartyg i
inrikes fart, de flesta ångbåtar. Intet fartyg
har sin hemort i T. Sparbank och badanstalt. I
ecklesiastikt afseende utgör T. ett konsistorielt
pastorat, Strengnäs stift. För val till riksdagens
Andra kammare är T. förenadt med Nyköping, Torshälla,
Mariefred och Enköping till en valkrets. – T. är en
gammal handelsplats och låg i forna tider längre
upp vid ån, der T. landsförsamlings kyrka nu är
belägen. Staden flyttades i början af 1600-talet
till sin nuvarande plats vid åmynningen, hvarför
den äfven kallades Trosamynne (jfr de d. 20
April 1610 utfärdade privilegierna), och synes
der hafva nått ett visst välstånd, hvilket dock i
grund förstördes genom ryssarnas härjning 1719,
hvarefter platsen aldrig kunnat komma sig upp.
A. G.
Trosa landsförsamling, i Södermanlands
län, Hölebo härad. Areal 4,596 har. 947
innev. (1890). T. landsförs. bildar med Vagnhärad
ett konsistorielt pastorat, Strengnäs stift, Daga
kontrakt.
Trosartikel (Lat. articulus fidei), hvarje särskild
lärosats eller dogm (se d. o.) i en troslära. Enligt
en gammal dogmatisk indelning äro trosartiklar i
denna mening af två slag: articuli fundamentales,
grundartiklar, och articuli non fundamentales,
icke-grundartiklar. De förra äro af den vigt och
betydelse, att ingen af dem kan borttagas, utan att
hela lärosystemet derigenom blir vacklande eller
faller; de senare hafva icke denna betydelse. –
Trosartikel kallas i inskränkt mening hvar och en
af den apostoliska trosbekännelsens tre hufvuddelar
(»de tre trosartiklarna»). J. P.
Trosaån, afloppet för flere sjöar i Daga härad i
Södermanland: Storsjön, Klemmingen, Frustunasjön
(Frösjön) och Sillen, utgår från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
