Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen, Bertel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstnärsmajestät i storslagna bildstoder, var basreliefen
det skötebarn, åt hvilket han anförtrodde de otaliga
tankar, den smärta och den glädje, som fyllde hans
klara hufvud och varma hjerta, och hvilka statyens
afslutade personlighet väl kunde bära inom sig,
men icke gifva luft åt. Till hälften på resande
fot, nästan som en krigare i fält, enär han ständigt
tänkte att »nästa år» resa tillbaka till fosterlandet,
fullbordade han under tiden 1803–19 en mängd arbeten,
omvexlande statyer och basreliefer, det öfvervägande
flertalet med ämnen ur hednaverlden. Kort efter
hvarandra följde sålunda Musernas dans på Helikon
(relief), Bacchus, Ganymedes, Apollo och Venus med
äpplet (statyer), dopfunten till Brahe-Trolleborg med
basreliefer af kristligt innehåll, medaljongerna till
Kristiansborg, Mars och Adonis (st.) samt Sommaren
och Hösten (rel.). År 1812 utförde han Alexander-tåget
(den berömda relief-frisen i Qvirinalen; reprod. för
Kristiansborgs slott i Köpenhamn, men förstörd genom
branden 1884), vidare Priamus och Achilles (rel.),
medaljongerna Natten och Dagen samt statyerna Hebe,
Ganymedes, Danserskan och Herdegossen. Sedan han
restaurerat statyerna från Egina-templet, hvilka just
då blifvit funna, begagnade han motiven i denna äldre
stilart vid kompositionen af statyerna Hoppet (1817)
och Merkurius dödande Argus (1818), den sistnämnda
ett af hans mest bekanta arbeten. Han utförde dessutom
en stor mängd grafmonument åt enskilda personer
och flere basreliefer till Kristi historia. År 1819
gjorde T. äntligen allvar af sin hemresa. Denna fick
karakteren af ett triumftåg. Den 14 Juli lemnade han
Rom och ankom till Köpenhamn d. 3 Okt. Der stannade
han ett års tid och for sedan öfver Varsjav och
Wien tillbaka till Rom, dit han ankom i slutet af
år 1820. Under sin korta vistelse i Danmark hade han
fullbordat flere smärre arbeten, men vigtigare var,
att han åtagit sig utförandet af »Kristus och de tolf
apostlarna» för det inre af Frue kirke samt »Johannes
predikar i öcknen», frontispis öfver ingången.
Med återkomsten till Rom började T:s andra stora
lifsperiod, under hvilken han ännu stundom upptog
till behandling ämnen ur den antika mytologien, men
hvars innehåll dock förnämligast erhöll sin karakter
genom stora arbeten i kristlig konst och offentliga
monumentala verk. Bland de senare må först nämnas Det
schweiziska lejonet, hvilket skulle hugfästa minnet
af de i Paris år 1792 fallne schweizarna och efter
T:s modell uthöggs i en klippa vid Luzern. Hans
första stora arbete i Rom var Kristus och de tolf
apostlarna, statyer, som efter mästarens kompositioner
modellerades af hans lärjungar (med undantag af
Kristusfiguren och några af apostlarna). På samma
sätt utfördes Johannes predikar i öcknen, en grupp
med 16 fristående figurer. Samtliga dessa modeller
stodo färdiga inom loppet af två år. Hade man förut
någon gång dragit i tvifvel T:s förmåga att i stort
behandla ämnen af kristligt innehåll, så jäfvades nu
hvarje sådan tanke vid en blick på Frälsarens förklarade gestalt,
i hvilken konstnärens snille visade sig hafva uppnått
höjdpunkten. Nu följde hastigt det ena monumentet
efter det andra. Här må nämnas endast de vigtigaste,
ordnade efter tidsföljd: monumenten öfver Kopernikus
och Poniatowski i Varsjav, Pius VII i Peterskyrkan i
Rom, hertigen af Leuchtenberg i München, Lord Byrons
porträttstaty, Maximilians af Bajern ryttarestaty
i brons i München, minnesmärket öfver Gutenberg
i Mainz, Schiller i Stuttgart, Konradin i Neapel
och Kristian IV:s staty, ursprungligen bestämd för
grafkapellet i Roskilde. Utom dessa konstverk,
af hvilka flere äro hållna i kolossal storlek,
samt den redan nämnda raden af antika kompositioner,
hvilka efteråt utfördes i smärre, stundom kaméartade
basreliefer, fortlöper under hela hans lefnad såsom
ett föreningsband mellan den andliga verlden och det
dagliga lifvet en kedja af porträtt, dels statyer,
dels byster, i hvilka han enkelt och karakteristiskt
åt efterverlden bevarat många af sina samtida. Dit
hör bl. a. den mycket omtalade bysten af bondflickan
Vittoria från Albano, hvars utomordentliga skönhet
alla Roms konstnärer täflade att återgifva, men icke
ens T. lyckades fullständigt träffa.
T. hade nästan hunnit blifva gubbe, då han för
andra gången lemnade Italien, till sjös, liksom
han kommit dit, och anlände till Köpenhamns redd
d. 17 Sept. 1838. Efter att hafva rönt alla slags
utmärkelser af konungar och furstar, af höga och låga,
tillbragte han sina sista lefnadsår dels i Köpenhamn,
dels på Nysö på södra Själland, hvarifrån han utsände
ännu några mytologiska basreliefer. Hans förnämsta
arbeten under denna tid gingo emellertid i kristlig
riktning, såsom de båda stora friserna Kristi intåg
i Jerusalem och Kristus på väg till Golgata, ett
värdigt motstycke till hans »Alexander-tåg». Ännu
en gång gjorde han ett kort besök uti Italien (Maj
1841–Okt. 1842), men tillbragte sedan sina återstående
dagar i Danmark, der han, ständigt upptagen af nya
arbeten och nya idéer samt med inredningen af sitt
museum, plötsligen träffades af döden d. 24 Mars
1844. – Redan i April 1838 hade T. genom testamente
förordnat, att hans fädernesland skulle ärfva alla
hans modeller, ej sålda eller beställda arbeten
samt konstsamlingar, under det att samtidigt en
subskription öppnades för uppförandet af ett museum,
som skulle bära hans namn. I detta museum, hvilket
började uppföras ännu under T:s lifstid efter en
plan af Bindesböll, hvila den store mannens jordiska
qvarlefvor, omgifna af de konstverk han skapat. Museet
öppnades 1848, och prof. C. L. Müller utgaf en katalog
deröfver, i 5 afd. (1848–51). I detta museum finnas
mästarens egen staty (modellerad af honom sjelf
vid 70 års ålder) samt en byst af honom (mod. af
H. V. Bissen). Köpenhamns konstakademi eger en
T.-staty (sittande), modellerad af C. C. Peters. Hans
porträtt är måladt af bl. a. Eckersberg (se denne)
och Horace Vernet (1835). – T:s förnämste biograf
är J. M. Thiele (se denne), som dels i ett stort
praktverk med kopparstick af konstnärens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
