- Project Runeberg -  Naturvetenskaplig humor. Ett nytt slags noveller /
33

(1896) [MARC] Author: H. G. Wells With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom ett fönster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Därpå visade sig tre andra figurer otydligt emot
trädens mörka bakgrund.

Plötsligt trädde på andra stranden en figur in på
scenen. Han hade svart skägg, var klädd i ylleskjorta,
hade ett rödt bälte och en stor grå filthatt. Han gick
mycket starkt framåtlutad och med armarne dinglande
framför sig. Man kunde se hur gräset bakom honom
sopades af släplinan, med hvilken han drog båten.
Han såg oafvändt på den hvita figuren som nalkades
genom sädesåkern. Hastigt stannade han. Sedan såg
Bailey, hur han med en egendomlig åtbörd halade in
släplinan. Öfver vattnet kunde höras röster från den
ännu osynliga båten.

»Hvad går åt dig, Hagshot?» sade någon.

Individen med det röda bältet ropade något som
ej kunde höras, och fortsatte att hala in sin lina under
det han tittade öfver axeln efter den hvita figuren.
Han gick ned till stranden, och repet gjorde en lång
smal väg i vassen och plaskade i vattnet mellan hvar
gång han drog i det.

Då kom båtens bog i sikte med dess mast, och
en hög ljushårig man, som stod upprest och försökte
se öfver strandhöjden. Båten tog oförutsedt törn i
vassen och den höga, ljushåriga mannen försvann
hastigt, i det han tydligen föll baklänges i den ännu
osynliga delen af båten. Man hörde en svordom och
ett otydligt skratt. Hagshot skrattade inte, utan
klättrade skyndsamt in i båten och stötte af. Båten for
hastigt ur Baileys synkrets.

Men den hördes ännu. Rösterna utvisade tydligt,
att dess innehafvare höllo på med att rådpläga om
hvad som vore att göra.

Den springande figuren kom nära in till stranden.
Bailey kunde nu tydligt se, att det var en af
Fitzgibbons’ orientaler, och begynte nu att begripa hvad
den krökta tingesten i hans hand betydde. Tre
andra män följde, den ena efter den andra, genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:10:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nathumor/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free