Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommandobryggan kröp ihop av skräck varje gång ett
segel slog ovanför honom.
Styrmannen vände på huvudet och bevärdigade
himlens skådespel med en gravitetisk blick.
»Ja, jag vet inte», brummade han. »Ni tycker det
är likt Faraglionerna, men för mig är det mera likt
ett slagskepp, som kommer in i Porten med tjugu
knops fart.»
Ja visst. De simmande Faraglionerna hade
förvandlats till ett jätteslagskepp.
Sedan kom färgtumultet, vars grundton var grönt.
Det var grönt, grönt, grönt — den spirande vårens
blågrönt, höstens vissnande gulgrönt och mossgrönt.
Det var orangegrönt, guldgrönt och bronsgrönt. Och
alla dessa nyanser av grönt voro obeskrivligt yppiga,
men yppigheten och grönskan bleknade, medan vi
sågo på, förflyttades från de gråa molnen till
havsytan, som fick den blanka kopparns utsökta
gyllenröda färg, medan de små silkeslena vågornas
fördjupningar skiftade i det finaste ärtgrönt.
De gråa molnen blevo en lång, låg remsa av
rubinrödt eller granatrödt — den färg ett glas mustig
bourgogne har, då man håller det mot ljuset. Det
var ett sådant djup i detta röda! Och nedanför, skild
från huvudmassan av färg genom en strimma av
gråvitt dis eller av sjön, syntes en annan, smalare
remsa av vinrödt.
Jag gick tvärsöver akterdäck till babords sida.
»Å, kom tillbaka! Se! Se!» ropade miss West
till mig.
»Varför det?» svarade jag. »Jag har något precis
lika praktfullt här.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
