Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under sin sjösjuka. På hennes tillsägelse hade
stewarden anbragt en liten fotogenkamin i den stora
buren, och hon vinkade nu upp honom till sig,
medan han var på väg föröver till kabyssen. Det
var för att ge honom ytterligare föreskrifter
angående deras utfodring.
Var var gröpet? De måste ha gröpe. Det visste
han inte. Säcken hade råkat in bland diverse
förråd, men mr Pike hade lovat, att ett par matroser
skulle få hålla inventering i proviantrummet i
eftermiddag.
»Mycket aska», sade hon till stewarden. »Kom
ihåg det. Och om inte en av besättningen gör ren
buren varje dag, så anmäl det för mig. Och ge dem
bara ren föda — inga skämda överlevor, kom ihåg
det. Hur många ägg i dag?»
Stewardens ögon lyste av hänförelse, då han sade,
att han hade fått nio i går och väntade sig hela
dussinet i dag.
»De stackars kräken», sade miss West till mig.
»Ni har ingen aning om, hur dåligt väder inverkar
på värpningen.» Hon vände sig åter till stewarden.
»Kom nu ihåg, att ni ser efter och tar reda på, vilka
hönor som inte värpa, och slakta dem först. Men
säg mig till för varje gång, innan ni slaktar någon.»
Jag fann mig försummad där uppe på det blåsiga
kajuttaket, medan miss West talade om hönsen med
den kinesiske f. d. smugglaren. Men det gav mig
ett tillfälle att iaktta henne. Det är längden på
hennes ögon, som gör, att deras blick förefaller så
stadig — naturligtvis med tillhjälp av de mörka brynen
och ögonhåren. Jag lade åter märke till hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
