Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Naturprocesser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allehanda lantliga funktioner i sin gestalt, vilket vi redan
sett. Han är samme kulturheros, som vi träffat på mera
primitiva breddgrader, men i själva verket är hans gestalt
sammansatt av alla de specialgudar, vari man ursprungligen
sett naturens skapande och ledande krafter eller alstrande
och beskyddande heroer.
Men dessa gudomar äro icke själva naturen. Naturen är
i deras händer, — små händer, som hålla små stycken av
naturen, och som endast kunna hålla fast en sak åt gången,
tills större händer komma och samla dem. Så länge vi hålla
oss till jorden, äro vi någorlunda skyddade för mytologiskt
bedrägeri; den "chthoniska" kulten, jordgudomligheternas
dyrkan, bär också överallt en prägel av äkthet och vördnad.
I jorden själv, den moderliga jorden, har man personifierat
ett stoff, vilket alltid kunde bevara sin realitet, även om man
uppfattade marken som en kvinna och ville befrukta dennas
sköte.
I denna sfär röra sig alla de bruk, varmed jordens
dyrkan omgivits i handling, sed och bruk — vare sig det
är de råa Waschandi-indianerna, som utföra obscena
danser kring en spricka i jorden, eller de ädla athenarna, som
kasta manliga symboler ned i denna, eller den svenske
bonden, som ännu för ett par decennier sedan vigde sin åker
med brännvin ur en fallos formad flaska.
Tempelprostitutionen, varmed jordgudinnan firades, framför allt i
österlandet, var säkerligen också från första början tänkt som en
dylik mänsklig befruktning av jordens modersköte, utförd
av hennes hieroduler. Efter hand synes jorden under
starkare personifikation och med svagare tilltro till den
mänskliga magien ha överlämnats åt allt mera framträdande
manliga och himmelska gudomars kraft, och vi få då uppleva
en "Liebesgeschichte des Himmels und der Erde", som
man kallat det; det finns under mytologiens blomstringstid
knappt någon gudalära, som icke har förmält himmelguden
med jordgudinnan. Ty Zeus var icke blott Heras, utan
också Gaias make, och varken de abstrakta indierna kunde
frigöra sig från den föreställningen, att Bhumi, själva jorden,
var en av himmelfadern befruktad kvinna, eller den
teologiserande parsismen kunde glömma, att ärkeängelen Speñta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
