Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borta i ett hörn av det stora rummet stod en gammal
konstig kassakista av ek, vilken en gång i världen
tillhört Malins farfar, Joachim Skytte, odh i vilken denne
— liksom hans son Karl Niklas efter ’honom — i brist på
pengar och värdepapper, för vilka kistan från början
sangviniskt varit bestämd, resignerat förvarat sina
käraste brev, sina mest lästa böcker med förstrykningar och
anteckningar på sidorna, och framför allt — sina egna
otryckta poesier. Malin hade tiggt sig till den gamla
möbeln, när hon gifte sig: det var — som hon alltid
brukat säga i Norrland — »ändå liksom en liten bit
Munke-boda». Sedan hade den här på Marieholm, här inne i
deras eget allra käraste vardagsrum fått liksom ett slags
hedersplats vid sidan av staffliet och Henriks farfars
gamla skrivbord.
Hon stod ett ögonblick odh såg på den gamla kistan,
dunkel i halvmörkret under de två enstaka ljusen på
skrivbordet. Långsamt — liksom med ett slags tanklös
smekning — förde hon handen över det gamla släta träet
och de många konstiga, snirklade metallbeslagen, med
vilka Joachim Skyttes fantasi en gång smyckat den. Hon
tänkte, när hon såg den, alltid på farfar sådan som Henrik
ofta hade beskrivit honom för henne: hans lugna,
tungsinta blick under de tjocka, grå ögonbrynen, hans
säU-synta leende och den litet rostiga stämman, som livet
hade dämpat...
Själv hade hon på den tiden naturligtvis aldrig kunnat
förstå det, men gumman Karin Maria hade alltid brukat
säga, att Malin påminde så mycket om sin farfar — just
så övermodigt glad för att leva, så passionerat betagen
i allt vad livet ägde vackert och stort och lysande, så
säker på sig själv och på sin plats i världen hade han
också varit, när han var ung. Hon hade aldrig kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
