Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Någon insats i livet måste man väl göra», svarade
Malin raskt.
»Men plågar det dig då aldrig», Mary tycktes inte
höra på henne, »att du inte är i stånd att infria de
löften, som du vet att du har givit dig själv och–ja —
din samtid? Eller är också själva längtan, törsten att
ge uttryck åt ditt väsen, din speciella begåvning — vad
skall jag säga — död hos dig?» slutade hon häftigt.
vDu uttrycker dig så högtidligt, så överspänt...»
mumlade Malin. Hon skulle hellre dött än velat tillstå,
att hon i verkligheten led under ett behov att arbeta,
att måla, vilket hon för det mesta måste kväva.
»Naturligtvis måste man väl alltid offra något», tilläde
hon svävande, filosofiskt.
»Något — ja. Men sig själv?»
»Sig själv? Så du talar! Apropå — har du sett mitt
porträtt av Agnes?»
»Ja. Det är rätt nätt.»
Malin blev röd ända upp i hårfästet och hade svårt
att hålla tårarna tillbaka. »Rätt nätt!» — detta uttryck
sårade henne i djupet av hennes konstnärsfåfänga. Men
hon bemannade sig och sade hastigt med ett skratt, som
icke lät riktigt naturligt:
»Du hade väl inte väntat, att det skulle vara ett
epokgörande mästerverk?»
»Hur var det», Mary vek långsamt ihop sin servett
och såg stint på Malin med sina stora blå ögon, »hur
var det, du var ju kamrat med Elly Alvarson i
Stockholm?»
»Jo.» Mot sin vilja såg Malin ivrigt upp.
»Du har väl sett, att hon i år har fått M e n t i o n
honorable?...»
Malin steg upp. Om hon hade sett det! »Naturligt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
