Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wladimir den helige och kristendomens införande i Ryssland samt några drag ur Rysslands historia efter kristnandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
på panna och bröst under djupa bugningar och knäböjningar, pannan
slogs emot marken, allt under det prästerna frammumlade oförståeliga
böner på ett för folket okänt språk. Med vapen fördes så folket ned
till floder och sjöar för att här i massa döpas.
Naturligt är, att den kristendom, ryssarna på detta sätt fingo, icke
var mycket bättre än den gamla hedendomen. Att Wladimir menade
ärligt, det sökte han själv emellertid bevisa på så sätt, att han lät
binda den förnämsta avguden vid svansen av en häst, som drevs fram
på Kieffs gator släpande bilden i smutsen, under det att den piskades
med knutpiskor. Sedan kastades den i floden Dnjepr från en brant
klippstrand, som ännu i dag bär namnet »Djävulens ättestupa». I
Kieff visas ock änriu i dag andra platser och en mängd reliker från
denna tid, och hit färdas pilgrimer från alla Rysslands trakter för att
tillbedja, ty Kieff är för Ryssland, vad Rom är för den romerskt
katolska världen.
Den kristendom, Wladimir den helige införde i Ryssland, sökte
han alltså till stor del inrymma i gamla hedniska former, icke aktande
på Frälsarens visa råd att slå nytt vin i nya läglar.
Wladimir själv är upphöjd till helgon och bär som förut nämnts
namnet den helige. Även kallas han »Kieffs sköna sol». Han rege-
rade i Kieff 972—1015.
Samtidigt med att Ryssland mottog inflytande från det kristna östro-
merska riket, var det ock föremål för kristen mission från Tyskland. Apo-
steln Meinard predikade i slutet av 1100-talet kristendomen för liverna;
påfven Inocentius III anordnade ett korståg mot dem, och 1201 stif-
tades svärdsriddarorden för att i dessa trakter bevaka den västerländ-
ska kristendomens intressen. Den livliga, dåtida beröringen mellan
svenskar och ryssar torde även hava bidragit till kristendomens befä-
stande, liksom den även övade inflytande på den politiska utvecklin-
gen. Furst Jaroslaw den store i Kieff, som hade till gemål den
svenske Olov Skötkonungs dotter Ingegärd, var sålunda en av kri-
stendomens ivrigaste främjare fastän måhända mäst i fråga om dess
yttre glans och prakt. Han ville göra sin huvudstad lika praktfull
som Konstantinopel. Kieff ägde ock vid denna tid 400 kyrkor, och
liksom i Konstantinopel funnos här både Sofiakyrka och »Guldport».
Ännu finnas kvar åtskilliga lämningar från Kieffs storhets och prakts dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
