- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
552

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emellertid hoppade också Ada ur vagnen. Hon såg
med en viss häpenhet, men utan blyghet, på den
resliga prostinnan, och vände derefter de spelande
blickarna på prosten. Han, som var en barnkår och till
lynnet fryntlig man, såg upp genom sina tårar och föste
Ögonen på det älskliga barnet; då förklarades hans
uppsyn i ett leende, och han räckte handen ål den lilla.
»Ah, fröken Ada!» sade han. »Det var snällt alt Ada
följde med till oss! Välkommen, lilla fröken!»

Ada såg upp på prosten. Hon hade väl sett honom
en gång förr, men det kunde hon icke minnas.
Der-emot slog hans vänliga och glada uppsyn genast an på
henne, så att hon med barnsligt behag helt näpet neg
för honom och kastade till honom en slängkyss.

Då prostinuan infört grefvinnan i förmaket och der
vände sig till Ada, för alt hclsa på henne, blef det för
henne mindre lätt att göra sig bekant med barnet.
Ada hade svårt att öfvervinna en liten skräck för den
gamla frun, då hon likväl genast kände sig välbekant
med prosten.

Efter de första stundernas ömsesidiga utgjutelser, efter
grefvinnans berättelser kom man öfverens om att ännu
samma afton efterskicka gamle Rahm; men budet kom
tillbaka med den upplysningen, att gubben farit ut på
fiske och icke väntades hem på ett par dagar.

Denna underrättelse gladde isynnerhet prosten. »Det
bevisar alt gubben fiunor sill lif trefligt, då han
sysselsätter sig med sitt käraste yrke!» anmärkte han.

Grefvinnan yttrade alt hon äfveu ville besöka
Kun-statorp.

Nu flög öfver prostinnans ansigte en rodnad; hon
visste icke, om hon skulle genast säga att en gäst
upptagit det för grefvinnan så dyrbara hemmet, eller om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free