- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
519

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den vaknande Ada väekte också henne. Gtltande
sttiög sig den lilla flickan till hennes bröst, lindade
armarna omkring hennes hals och bad om mat.

»lag hoppas endast på Guds hjelp!» sade hon. »Säg
för mig, Ada, hnr det ser ut omkring oss!»

Så godl hon kunde, begynte Ada, på sitt bftrnsliga
språk, att beskrifva träden, berget och floden. Då
hon blef varse fikon, skyndade hon att plocka några ft
både sig och tant; hungern förmådde dem att förtärd
dessa ännu omogna frukter.

Grefvinnan pekade åt det håll, hvarifrån bullret och
oväsendet på aftonen hörts, men Ada kunde ingenting
lefvande urskilja åt den sidan; deremot sade hon att
hen såg ett hus åt motsatt håll.

»Vi vilja gå dit, Ada,» utropade Anna med
förhoppningsfull glädje: »vi skola der träffa! goda
men-niskor!»

»Aek, tant, del är en så liten och eländig stuga: den
är sämre än halta Lisas stuga vid tofteborgs-skogen.»

»Den må vara hur usel som helst, vi finna likväl
meiwiskor der. Kan du leda mig dit, litla Ada?»

Nu börjades en vandrihg, både lång och besvärlig.
Esomoftast bortskymdes kojan af klipporna, och då
gret Ada. Oupphörligt måste Anna uppmuntra sht
stackars ledarinna. Begge voro både trötta och ledo
af nattens besvärligheter icke mindre än af sorg och
ångest.

Deras qval hade likväl ännu ej nått sin höjd. Då
solen stigit högre på himlahvalfvet, begynte hon att
med utomordentlig hetta plåga de olyekliga vandrande.
Trakten var förbränd af den italienska sommarhettan,
oeh endast vid flodstranden vexte grupper af vilda trän,
som kunnat erbjuda något skygd. På bergsryggen, der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free