Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hepfics make kom inliil vagnen. Hon sträckte sina
armar’ emot honom, och han emottog henne rid sitt
bröst. Sakta nedsatte han henne på en sten tid vågen
och lät henne gråta ut. Alltför många planer
korsade sig i hans inre, att han skulle kunnat ännu bland«
sina tårar med hennes. Han Tille endast lugna henne
så mycket, att han kunde vara trygg för henne,
me-dan han vidlog åtgärder att undersöka djupet, der de
älskade förolyckats.
Björkstedt uppmanade genom tecken gensdarmerna
att hålla hästarna, medan han närmade sig sitt
herrskap.
»Förlåt, nådig general-aud«tör,» sade han, »men
skulle jag få lof alt gå ned och se efter också? Jag
har goda ögon .... om det vore möjligt att göra
något» ....
Crisman Lillie nickade bifall. »Dröj likväl icke
länge!» ropade han efter honom.
De båda makarna, öfverlemnade åt sin sorg, hade
svårt att komma till något beslut vid sin öfverläggning.
Han förbjöd sin grefvinna att gå ned, för att också
skåda i djupet.
Då Björkstedt kom tillbaka, skakade han blott på
bufvudet.
»Vi ha endast en mil till Ancona,» sade Crisman
Lillie — »vill du åtaga dig, Björkstedt, att fara med
grefvinnan fram till staden? De båda beridna
gensdarmerna skola medfölja; jag stannar qvar här med de
andra begge. Jag skrifver till svenske konsuln i
Ancona ett bref: han skall skicka bit folk så väl
sjövägen, som landvägen, och vi skola åtminstone söka att få
kristligen begrafva de döda.»
Grefvinnan. 8S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
