Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
erfarenhet — ens egen eller en annans — af det
föremål, som idéen vill uttrycka. Är detta medgifvande
icke ett medgifvande af materialismens riktighet? Detta
beror tydligen derpå, huruvida man kan hafva en
konkret erfarenhet af någonting annat än af
materiella ting. Kan man det icke, så kan man icke heller
rätteligen om andra än sådana hafva idéer; och de
idéer, som gå ut på en okroppslig verld, äro då
chi-mérer. — Materialisten har nu onekligen rätt deri,
att alla de erfarenheter, som vi här i lifvet göra, ske
i sammanhang med erfarenheter af materiella ting,
så att den, som enligt sitt eget förmenande erfar t. ex.
en nådeverkan af Guds ande, alltid på samma gång
är i ett erfaret kroppsligt tillstånd, t. ex. af kroppslig
oro, af hastigare blodomlopp o. s. v. Men deraf, att
hvarje erfarenhet sker i ett tillstånd, som tillika
innebär erfarenhet af ett kroppsligt, följer lika litet,
att hvarje erfarenhet är en blott kroppslig erfarenhet,
som det, att hvarje kroppslig förnimmelse hos den,
som går med öppna och vakna ögon, är en
synförnimmelse, skulle blifva en följd deraf, att han under
sådana omständigheter icke kan äga någon
förnimmelse, som icke beledsagas af en mer eller mindre
medveten synförnimmelse. Materialisten torde
likaledes få rätt, ifall han vill påpeka den omständigheten,
att alla de idéer, med hvilka vi röra oss i vårt
tänkande, hafva sitt namn af kroppsliga ting och
förhållanden; så att det ord, med hvilket vi beteckna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
