Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men den andra förnämligast ådrager sig vår uppmärksamhet
som den intressantaste.
Det finnes några andra anekdoter om Lucidor,
upptecknade af professorn, sedermera biskopen Olof Celsius den
yngre såsom annotationer till Lidéns afhandling om den
svenska poesin. »En gång hände sig att riksrådet grefve
Tott, som i samma dagar förlorat sin son, reste förbi.
Lucidor passade då på och stack in i hans vagn ett papper
utan att vidare låta märka sig. Grefven, som trodde att
det var en tiggaresupplik, såg icke derpå förr än han kom
hem och fann att det var en grafskrift öfver hans son.
Några hans vänner, som väl kände Lucidors stil och
skrifsätt, försäkrade, att ingen annan än han skrifvit henne.
Grefven skickade då sin kammartjenare med en hederlig
gåfva till Lucidor, hvilken efter mycket sökande anträffades,
men gaf till svar, att han icke skref för penningar. Sedan
grefven mottagit detta svar och tillika blifvit underrättad
om Lucidors sinnelag, lät han derefter en dag bjuda honom
till sig på middag. Efter måltidens slut bad grefven
Lucidor, att han ville bära en klädning, som han för hans
räkning låtit förfärdiga. Lucidor tog emot den, och då han, i
henne utstyrd, kort derefter träffade sin vän Columbus, så
förvånades denne, huru han blifvit så grann, och sade, att
allt folket undrade och gapade på honom. Lucidor gick då
hem, tog af sig sin granna klädning, brände upp henne och
iklädde sig den gamla. Då han derefter träffade Columbus,
som frågade efter den vackra drägten, omtalade han hvad
gjort och tillade, att han ej ville bära en drägt, som gjorde
honom till ett vidunder.» Vi bekänna, att vi ej rätt veta
hvad vi skola tro om denna anekdot. Har hon någon
sanning uti sig, ty i detaljerna tar hon miste, eller är
alltsammans en dikt? Innehållet deruti förefaller oss högst
besynnerligt och osannolikt. Celsius lefde ju ett helt sekel
efter Lucidor, och många orimliga rykten gingo i svang om
skalden. Att Celsius orätt uppgifver hans mördares namn
och derunder berättar en annan, alldeles grundfalsk anekdot,
förringar naturligtvis trovärdigheten af denna. Vidare:
skulle Columbus hafva försummat att uppteckna ett så
pikant drag? Uppgiften om grefve Totts aflidne son är alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
