Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de hans bön. Dowsett som var av hårdare virke än de andra
började ana att mannen från Klondyke spelade. Men de två
andra var fortfarande smickrat övertygade om hans barnsliga
oskuld.
— Det är, ja, det är väl lite svårt, började Leon
Guggen-hammer. Ni förstår Ward Valley har fluktuerat så kraftigt
att . . .
— man inte har någon möjlighet att göra en uppskattning
så här i förväg, fullföljde Letton meningen.
— Bara närmevärden, bara närmevärden, sa Ljusan Dag
glatt. Det betyder ingenting om det slår på någon miljon eller
så. Men jag är så nyfiken att det kliar över hela kroppen. Vad
säger ni?
— Varför leka kurragömma? sa Dowsett plötsligt och
kyligt. Låt oss tala ut med en gång. Mr Harnish tycks lida av
en vanföreställning som han bör befrias ifrån. Hela den här
historien...
Men Ljusan Dag avbröt honom. Han hade spelat alltför
mycket poker för att inte märka eller inte bry sig om den
psykologiska faktorn och han sköt Dowsett åt sidan för att få
sköta slutet på det här spelet på sitt eget sätt.
— På tal om historier, sa han, kommer jag ihåg ett
pokerspel jag en gång såg i Nevada. Det var inte något riktigt
hederligt spel. Alla dom som satt vid bordet var bondfångare
och falskspelare. Men det var en nykomling med också, en
gröngöling. Han stod bakom den spelare som hade given och
han ser att den där som har given ger sig själv fyra ess som
han drar ut från botten av leken. Och den där gröngölingen
blev ordentligt chockerad. Han smiter runt bordet och lutar sig
ner mot den spelare som sitter mitt emot honom med given.
— Hördudu, säger han, jag såg att han med given gav sig
själv fyra ess.
— Vad är det med det då? säger spelaren.
— Jag ville bara säga det till dig, säger gröngölingen, det
kan vara bra att du vet det, han gav sig själv fyra ess.
— Hördudu, sa spelaren. Det är nog bäst att du sticker.
Du fattar inte det här spelet. Det var ju han som hade given.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
