Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 NORDISK
UNIVERSITETSHISTORIA.
baraste bland dem alla, den magtlystne och äreförgätne
Jöns Bengtson Oxenstierna, som 1437 promoverades till
magister och 1445 beklädde rektoratet. Åtminstone fem
andra blifvande biskopar hafva der varit inskrifna och
bland andra framstående män, Karl Knutsons kansler,
Nicolaus Byting, en Karl Bonde 1414 och en Thord
Bonde, som 1439 blef magister m. fl. - I Rostock
gjorde den oroliga biskop Kettil Karlson Vase sina
studier, likaså E.-Bisk. Jacob Ulfson Ornefot, och
den Ericus Olai som der inskrefs 1447 och promoverades
till magister 1452, kan väl ej gerna vara någon annan,
än vår kände häfdatecknare och universitetets förste
theo-logiske professor.
Det var på detta sätt, som man sökte ersätta
bristen af en egen högskola. Och ännu ett århundrade
till var Sverige hänvisadt till samma utväg, för
att icke blifva utestängdt från den vetenskapliga
utvecklingen, ty Upsala universitet upphörde snart
med sin verksamhet, och från 1512 till 1595 kan
man egentligen blott vid ett tillfälle, under den
liturgiska striden, spåra dess tillvaro. Ja, till
och med efter dess återupprättande genom Carl IX:s
kraftfulla hand fortforo långt inpå 1600-talet våra
landsmäns besök vid främmande högskolor.
Köpenhamns universitet var lyckligare, ty det
öfverlefde den politiska och andliga kris, som
invigde den nya tidens ingång, och den upplösning,
som grefvefejden förorsakade, blef blott öfvergå-ende,
sedan en af den nye konungens första omsorger blef
återupprättandet af en dansk högskola, hvarföre ock
vid dennas minne oskiljaktigt knyter sig namnet af
Kristian III. I våra dagar har detta universitet
omsider fått sin historieskrifvare, och det är
lyckligt nog att hafva dertill erhållit en man,
som genom sina föregående forskninirar torde vara
uppgiften vuxen bättre än de fleste. Vi skola nu
försöka att i korthet antyda de vigtigaste punkterna
i hans framställning, som omfattar tidrymden 1537-1558
eller Kristian IILs regering.
Nyss utgången med seger ur grefvefejden,
återupprättade denne konung år 1537 det upplösta
universitetet och beseglade år 1539 jemte rådet den
vidlyftiga ordinans, som blef grundvalen för detsamma
såsom lärosäte och privilegierad korporation. Själen i
detta grundläggnirigsarbete var en utlänning, Doktor
Johan Bugenhagen eller Pomeranus, som Kristian III
inkallat från Wittenberg, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
