Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJUTTONDE KAPITLET.
Det blev en missbelåten och orolig vecka för
Graham. Vacklande mellan sin åsikt att han borde lämna
Stora huset med första tåg och sitt begär att vara
allt mer och mer tillsammans med Paula, kunde han
varken resa ej heller lyckades han få träffa henne så
ofta som under de första dagarna.
Först och främst lade den unge violinisten under
de fem dagar han stannade där beslag på henne
nästan hela den tid hon visade sig. Graham kom ofta
in i musikrummet och satt där, fullständigt ignorerad
av de båda, under dystra halvtimmar och hörde på
deras »arbete». De glömde hans närvaro, antingen
upphettade och lidelsefullt fördjupade i sin musik, eller
också torkade de sig i pannan och pratade och
skrattade kamratlikt med varandra under vilostunderna.
Att den unge musikern älskade henne med en glöd
som nästan var smärtsam, hade Graham alldeles klart
för sig, men vad som stötte honom för huvudet var den
oförställda förtjusning varmed hon ibland såg på Ware
då han hade spelat ovanligt vackert. Förgäves sökte
Graham säga till sig själv att allt detta var
skönhetssinne hos henne, beundran för hans konstnärskap.
Men som han var man gjorde det ondt och fortfor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:22:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lilladamen/0203.html
