Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nåja», avbröt Förrest deras pladder, »i alla
händelser tror Bert, den naiva ynglingen, att ni inte ä
uppstigna än.»
»Det ä’ vi inte ... för honom», svarade en av
dansöserna, en livlig ung Venus. »Och det ä’ vi inte för
dig heller. Så att packa dig av, lilla gosse.
Försvinn».
»Nej hör nu, Lute», började Forrest gravitetiskt,
»just för att jag är en gammal utlevad gubbe och
du är aderton år, nyss fyllda, och råkar vara min
hustrus syster, skall du inte inbilla dig att du kan
spela tuktomästare över mig. Glöm inte — jag
konstaterar faktum, hur pinsamt det än kan vara för
Plitas skull — glöm inte att jag under de sista tio
åren har basat dig vid flera olyckstillfällen än du kan
vilja höra mig räkna upp.
»Det är visserligen sant att jag inte är så ung som
jag var förr i tiden men ...» Han kände på sin högra
arms biceps och låtsade som om han ämnade kavla
upp ärmen — »men ännu är jag inte alldeles en ruin,
och om du säger ett enda ord till ...
»Nå?» sade den unga flickan trotsigt och krigiskt.
»Om du säger ett enda ord till», mumlade han
hotande», ett enda ord ... För resten måste jag till
min ledsnad upplysa dig att din mössa sitter på tre
kvart. Och inte heller är den särdeles smakfull, minst
sagt. Jag skulle kunna knyppla en mycket mera
klädsam mössa med tårna och sovande ... ja, till och
med om jag vore sjösjuk.»
Lute gjorde ett trotsigt kast med sitt blonda huvud,
såg på sina kamrater som om hon bedt om hjälp och
sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
