- Project Runeberg -  Norrtullsligan och andra berättelser /
154

(1930) [MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aldrig så lite man inte är gift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

Elin. Wägner

Chaiiotts tonfall var en smula insinuant, varför
fröken klippte av lite kort med »att det behöver vi ju inte
bekymra oss om, min lilla gumma.» Charlott drog sig
tillbaka, men Tora återtog icke sin bok.

»Herre Gud», sade hon, »mönsterstoppar och
ordning i byrålådorna, det är den lilla flickan! Antagligen
är det hennes förtjänst också, att det är så hemtrevligt
i dubletten, att han har så snygga kläder, att han
skriver upp sina utgifter. Undras hur länge det
fortgått så här? Antagligen årvis.»

Och likväl hade hon bott i samma Stockholm som
Birger i tre år och ingenting vetat, innan slumpen,
såsom den naturligtvis till slut måste göra, gav henne
en anvisning. Hon är ute och rider en tidig vårmorgon
och slår in på någon avsides förstadsgata, om vars
existens hon förut icke haft någon aning. På avstånd
ser hon en herre komma ut ur en port, besynnerligt
vad han liknar Birger, det ä r Birger. Han har en
flicka med sig, och medan han vänder ryggen mot Tora
och vinden för att tända en cigarrett, lägger hon ett
ögonblick sin kind mot hans rockärm, som till en
smekning. Tora ser icke mera, hon sätter hästen i trav för
att vara förbi innan han sett henne. Icke mera, men
hon förstår ändå genast alltsamman. Uetta är Birgers
gåta! En liten flicka är alltså förklaringen till att han
avböjde förslaget att bilda hem med systern, ja även
orsaken till hans besynnerliga och vacklande
uppförande, när Tora frestade honom med ett gott parti,
det gud nu förlåte henne.

Det var en smula genant att hon ingenting anat,
aldrig hyst en misstanke, nåja, det betydde icke bara
att hon var blind, utan också att hon var en
mönstersyster, diskret och hänsynsfull. Och en mönstersyster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/liganoab/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free