Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den dramatiska filmen som konstart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stort format för att man skall förstå bättre — där märker man den
förkrossande överlägsenheten hos den verkliga teatern.
Men han gör äfven filmen rättvisa, då han tillägger:
Å andra sidan är filmens verklighet i miljö förkrossande för det
schablonartade dekorations- och rekvisitaväsendet, som ännu regerar
tämligen inskränkt på talteatern.
Vi ha nu belyst medaljens frånsida. Vi ha låtit en rad
av kända författare, bland dem några bemärkta auktoriteter
på litteraturens och konstkritikens område, göra sina inkast
mot filmdramat och dess berättigande, och det vill onekligen
filmdramats hela livskraft till för att kunna stå emot angreppen.
Men filmdramat avlivas ej så lätt, Redan dess sega
livsenergi tvingar även motståndaren att ge ett visst erkännande
åt dess existensberättigande och den stora allmänhetens aldrig
slappnande intresse för denna art av lättfattlig och
demokratisk dramatik skall tvivelsutan ej blott hålla den vid liv,
utan även driva den fram mot nya och högre mål.
Biografteaterns drama lider visserligen av stora svagheter och
ofullkomligheter, men det har obestridligen även
utvecklingsmöjligheter, och ingen känner ännu gränserna för dem.
Ett av filmdramats mest i ögonen fallande fel är dess
skattande åt det vulgära och simpla, men detta är ju en
omständighet av rent yttre, tillfällig art, som på intet sätt är
avgörande för frågans principiella innebörd. T. o. m. filmens
egna försvarare ha insett och erkänt den antydda svagheten.
Sålunda innehöll »Filmbladet» för den 15 aug. 1915 en
uppsats, vars författare (signaturen Biokrates) rätt obarmhärtigt
skämtade med den schablonmässiga filmen. Han yttrade om
denna:
Betjänten med brickan och brevet eller kortet,’i tid och otid,
härstammar från scenen. Bilen är ett förträffligt kameraföremål.
Behovet av mellanscener i filmförloppet gör bruket av båda delarna
ofta fullt legitimt. Men även andra faktorer spela in. Så
brevtextens gottköpstillfälle att lägga in en kommentar till handlingen.
Vidare betjäningslyxen som ett led i den övriga grannlåt, varav
filmens »grevar» och »baroner» omgivas för att motsvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
