Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA STUDIER.
2-255
nog fritt i taflan. För min del tror jag, att detta
förhållande varit mindre märkbart, dä färgerna hade
sin fulla styrka; nu hafva de mycket förbleknat, och
särskildt är den blå mantel, som är draperad kring
Attilas rustning, på många ställen nästan smutsgrå.
Attila är den ende, som ser den himmelska
synen: förskräckt släpper ban tyglarna, kastar sig
tillbaka. och under det ansigtet med fasa och bäfvan är
at ena sidan riktadt uppåt, vänder han de utsträckta
armarna och öfra delen af kroppen åt motsatt sida,
dermed liksom instinktmässigt uttryckande, att ban måste
lyda apostlarna, vända om och gifva befallning till
återtåg. Hans följeslagare varseblifva intet; men de
märka dock, att något utomordentligt är å färde. Ett
mörkt moln far öfver Attilas här, och en
stormvind brusar fram så häftigt, att fanbärarna knappast
kunna hålla fanorna upprätta; flera af hästarna blifva
skygga, vare sig man får skrifva detta på vindens
och de fladdrande fanornas räkning, eller om här, som
i våra folksägner, djuren hafva en tydligare
förnimmelse af det öfvernaturliga, än menniskan. De tvänne
sig stegrande hästarna i förgrunden åskådliggöra
förträffligt denna oro utan känd orsak, hvilken intagit
alla; de äro de uttrycksfullaste exponenterna för
densamma, och genom dem skärpes blicken för den i
kri-garskaran rådande förvirringen. Blott Attilas häst är
lugn och fortsätter sitt sakta skridt: orsaken är, som
ock blifvit anmärkt, att om hästen synts orolig, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
