Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt första personliag sammanträffande med Kolingen och Bobban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jamare, så är det välment. För resten kan ni
få hela den här fallerallan att öppna handel med,
så ni kan köpa er lite nytt i klädväg.
Deras kläder voro verkligen bland de minst
ändamålsenliga jag sett. Trasorna dinglade om
dem och skjortorna lyste genom sin frånvaro.
— Nej, för höge faen, vi törs inte göra pengar
åv dom här kortvarorna. Dä bleve bara brak å
förhör å rannsakningshäkte, å i såna här affärder
har bylingen ett jäkla övertag. En byling kan få
ett nyfött barn fällt för rån å hemgång å motstånd
mot polis, så hänn får allt försöka å kursa bort
grunkorna själv.
Vi knogade uppför mina trappor och jag
visade mina hjälpare in i salongen, tände ljus och
hämtade en liter konjak. De ville först inte sätta
sig, bländade som de voro av den orientaliska
prakten i rummet med dess jättedivan och
draperier, tavlor och dylikt jobb.
— Menar hänn allvarsamt, att vi ska slå oss
ner här mä dom här söndagsgåbortkostymerna?
— Visst ska ni slå er ner, spotta och vara
trevliga! Här ä cigarrer.
Jag hällde upp konjak och de drucko med
ett rörande välbehag. Spriten gav dem säkerhet
och de satte sig försiktigt på divankanten. Vi
började tala om livet och jag måste erkänna, att
de gåvo mig synpunkter, som jag måste bocka
mig för. Ett slags galghumoristfilosofi, som kan
försvara sin plats mycket bättre än den väl nu
avdankade Boström. Under samtalet och inverkan
av nitnaglarna, som kommo allt tätare och tätare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
