Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1859
Rote-Skolmästaren Rudenschöld.
Alt f. d. Capitaiucn
Grefve Torsten Rudenschöld
slilla afled i (Jpsiila den 27 Maj 1850 kl.
\ e. in., i en alder af (II är, 1 män. och
28 dagar, lillkännagifves, enligt don
aflid-nes eget anordnande, endast pä detta sfill
släglingår ocl» vfinner.
Kunskap äiven åt den
fattigaste.
Den sorgliga underrättelsen har
an-ländt, att Grefve Torsten Rudenschöld
aflidit i Upsala, sistl. gårdags
eftermiddag, efter en lång och tärande
sjukdom.
För honom var döden helt säkert kär
och önskad. Mer än en gång längtade
han efter hvila. Det var honom alltid en
tröst att anföra en gammal arbetares
ord: »ju besvärligare resan, desto ljufligare
framkomsten till hamnen». Och denna
önskade hamn har han nu nått, efter en
lefnad, rik på sällhet, men ock på oro
och möda.
Fäderneslandet har i Grefve Torsten
Rudenschöld förlorat en af sina ädlaste
män. Ty få äro de, hvilkas hjertan
klappat så varmt som hans för svenska
folket. För folkets välfärd brann hans
håg, i önskningar och böner, i rastlösa
sträfvanden. Och denna välfärd sökte
han först och sist uti uppfostran, i
undervisning. Så blef Folkundervisningen det
mål, som nästan uteslutande upptog alla
hans tankar under de sista 15 åren af
hans lif. Hvad han i detta sitt slutliga
kall troget verkat, skall först framtiden
rått klart fatta, ty först då skola de
frön han nedlagt, hafva hunnit skjuta
brodd, växa upp och bära frukt. Det är
den frukten, som skall blifva
välsignelsen af hans lif och verksamhet och
bereda honom ett varaktigt minne hos
»Svenska folkets barn», hvilka han så
högt älskat.
Och annat pris sökte han icke; ty
under det han aldrig fruktade att
framställa sin person då det var nödigt för
den sak han omfattade, så önskade han
ingenting högre än att få vara obemärkt.
Jo, ett önskade han högst af allt: att få
sjelf såsom ett barn slutas i den
himmelske Fadrens famn och der fira
återseendet med de kära förut bortgångne.
Han har, det kan i sanning sägas,
kämpat en god kamp. Och det är icke
Torsten Rudenschöld.
Grefve Torsten Rudenschöld
föddes 30 Mars 1798 i Nerike. Studerade
i Upsala och ägnade sig först åt det
militära yrket, men tog afsked ur
krigs-tjensten med kaptens rang 1824;
derefter egnade han sig åt
jordbrukarverk-samhet men måste på grund af
ekonomiska svårigheter lemna sitt gods.
Flyttade 1843 till sin äldre broder på
Leckö kungsgård och började der sin
lärarverksamhet. Först på kungsgården
och sedermera i hela Otterstads
församling, der han inrättade sina s. k.
rote-skolor mellan hvilka han vandrade och
på de olika orterna utöfvade sin
lärarverksamhet. 1853 erhöll han anslag från
Riksdagen för resor i landet till
folk-skoleundervisningens främjande. Och
1858 erhöll R. en lifstidspension af
Riksdagen på 2,000 R:dr rmt.
Vid Grefve Torsten Rudenschölds
graf.
Bort Du gått, Du ädle man
Till bästa Fadershuset.
Största lyckan här Du fann:
Bland »Folket» sprida ljuset.
blott den sonliga vördning, utan en röst
utur nationens hjerta, som uttalar
hels-ningen af frid och välsignelse öfver den
ädle kämpens stoft!
S. A. Hedlund.
Göteborgs Handels* och
Sjöfarts-Tidning.
Torsten Rudenschölds
satser för Svenska
Folkskolans praktiska
ordnande:
Folkskolan bör förläggas eller
ordnas så, att den utan undantag
tillgängliggöres för alla inom
skolåldern varande barn.
Undervisningen bör ordnas så:
att det kunskapsmått, som är för alla
nödigt, äfven må kunna blifva allas
tillhörighet;
att läraren vid undervisningens
hand-hafvande alltid måste kunna stå i
omedelbar beröring med hvarje
skolbarn särskildt;
att läraren aldrig må handhafva mer
än ett undervisningsämne i sender;
att af äldre mera försigkomne skolbarn
må vid behof i anspråk tagas den
biträdande lärarekraft, hvarmed de,
utan egen skadebringande tidsförlust
kunna vara de mindre försigkomne
till hjelp;
att tillräcklig vigt må läggas vid
bibringandet af säker, felfri och
fulländad renläsning, innan
utanläs-ning tillätes;
att, med undantag af lärarens tilltal,
barnens svar, deras läsning, enskild
eller i chorus, absolut tystnad må
råda i skolan; samt slutligen
att religions-undervisningen helt och
hållet frånskiljes skolarbetets metodiska
del.
Qvinnliga lärare i folkskolorna.
Af K. M:ts i Författningssamlingen
intagna nådiga Kungörelser af den 21
Oktober innehåller den ena, att hvad
i 1842 års Stadga om
folkundervisningen och 1853 års nådiga
Kungörelse finnes föreskrifvet i afseende på
lärare i folkskolorna skall, med undantag
af stadgandet angående förening af
folkskollärare- och klockaretjenst, äfven ega
tillämpning på qvinnor, hvilkas
skicklighet blifvit vid något seminarium
vederbörligen pröfvad och godkänd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
