Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Den unga flickan stannade, såg sig förskräckt
omkring och hviskade:
”Du är då inte häktad? Ack, hvad jag är
rädd!” ;
Och så följde en lång och något oredig fram-
ställning af de faror för hvilka hennes älskade
Albert Leander utsatte sig, emedan han ville
kläda mänskligheten utan att vara ledamot af
det lofliga skräddarämbetet.
Leander log åt hennes rädsla, men förkla-
rade sig icke vilja låta skrämma sig. Fredrika
hade tårar i ögonen och bad sin älskade så hjärt-
innerligt att gömma sig på något säkert ställe.
”Skall jag gömma mig för att jag syr klä-
der?” utropade Leander trotsigt.
”För att du är en lagbrytare!” suckade Fre-
drika. ”Advokatsfiskal Fredholm slår efter dig.”
Så trotsig Leander än visade sig, var advo-
katfiskalen, som stadsfiskal Fredholm titulerades,
dock så fruktad, att den unge lagbrytaren bör-
jade erfara obehagliga känslor. Han viste, att
stadsfiskalen jagade ”bönhasar” som villebråd
och aldrig hade någon miskund med dem.
De unga tu måste snart skiljas, så vida Fre-
drika skulle hinna hem förr än föräldrarne åter-
kommit från sin lustvandring. Innan de sade
farväl åt hvarandra för denna gång, tycktes de
dock hviskande ha kommit öfver ens om ett af
Fredrika framstäldt förslag, för hvilket Leander
likväl i början icke visat synnerligt stort för-
troende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
