Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lantmannabyggnader - Lantmannaförening - Lantmannaskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstigande och därav förorsakad röta och
vittring. För att utestänga råttor bör grunden
läggas så tät som möjligt och på insidan
fogstrykas eller ock gjutas av betong. Se vidare
Grundläggning.
Taket bör väl skydda underliggande
byggnadsdelar men, särskilt på kreatursstallar,
vara genomsläppligt för ångor, så att ej
fuktighet förtätas på undersidan. Billiga men
ovaraktiga tak, ss. av hyvlad spån och
asfaltpapp, bliva ofta mindre ekonomiska än dyrare
och varaktiga, ss. av tegel, cementplattor o. dyl.
Material, som behöver ofta återkommande
underhåll, ss. svartplåt, undvikes helst. Se
vidare Tak.
Höjden på rum i bostäder och kreatursstallar
bör vara tillräcklig för att få ljus och frisk luft,
men ej onödigt stor, varigenom behovet av
värme ökas.
Fönsterytan bör i bostäder och
kreatursstallar vara så stor, att rikligt solljus
insläppes, men ej fördelad på många smärre
fönster, som giva mer anledning till drag och
söndersplittra väggytorna, som behövas för
placering av möbler, ungdjursskättar m. m.
Av samma skäl böra dörrarna ej vara flera än
behövligt och vara lämpligt placerade. De
uppvärmda lokalerna böra anordnas så, att
skorstenstockarna ej bliva fler än nödigt och
med minsta möjliga vinklar och dragning.
Rökgångarna böra anbringas i innerväggarna
och så mycket som möjligt användas för
angränsande rums uppvärmning (se
Arbetarebostad).
Bostadshuset bör, då det är mindre, hava en
ingång till varje familjelägenhet, men, om det
är större, helst även särskild köksingång.
Varje ingång bör hava ett vindfång samt
tambur och förbindelsen mellan rummen likasom
trappan mellan våningarna ligga inom den
uppvärmda delen av huset.
Rummens storlek bör avpassas efter
ändamålet och beboarnas vanor. I de mindre
lantbrukarehemmen intager köket kanske den
förnämsta platsen bland rummen, i det att det
även tjänar till mat- och dagligrum. Det bör
därför vara jämförelsebis stort, minst 4 X 4
m. Kök och skafferi böra ligga mot norr. Kök
och sovrum böra vara försedda med skrubbar
och garderober. Där ej särskild bagarstuga
finnes, bör i köket finnas murad bakugn;
bostadshus för flera familjer kunna lämpligen
hava en för dessa gemensam bakugn, som bör
läggas så, att dess värme bäst kommer till
godo för husets uppvärmning. Snickeri, ss.
fönsterbågar och dörrar, anskaffas i allmänhet
billigast från fabriker, och dimensionerna böra
därför helst vara de vid dessas tillverkning
använda; för dessa har Sveriges
industriförbunds standardsnickerikommitté fastställt vissa
typer, över vilka katalog år 1920 utgivits.
Köket bör antingen helt, även taket, panelas
med spåntade bräder (dock helst ej
pärlspontade, som erbjuder onödigt mycket gömslor
för smuts) och oljemålas, eller ock murväggar
oljemålas, så att det lätt kan tvättas. Väggarna
i övriga rum panelas och oljemålas, eller ock
makuleras de eller pappspännas och tapetseras.
Lantmannaförening. Ordet har företrädesvis
använts för de föreningar, som från 1880-talet
bildats för gemensamt inköp av konstgödsel,
utsäde och kraftfoder samt stundom även
andra förbruknings var or. Se Föreningsväsen.
Lantmannaskola, teoretisk vinterskola med
uppgift att bibringa grunderna för
lanthushållning, särskilt med avseende på
förhållandena vid medelstora och mindre jordbruk. —
Vid flera folkhögskolor, tidigast vid Vilan 1876,
hade anordnats högre avdelningar för
meddelande av teoretisk lantbruksundervisning; dylika
skolor hade också på 1880-talet inrättats i
Jämtland och på Gottland i stället för
lantbruksskolorna, som ej kunnat uppehållas,
liksom en fristående dylik skola i Skara (fr.
1884). Då riksdagen år 1887 beviljat anslag
till dylika skolor (se Lantbruksundervisning),
växte snart deras antal, vilket år 1922
uppgick till 45. För inträde vid dessa skolor
fordrades förr att hava genomgått folkhögskola eller
andra avdelningen av teknisk elementarskola
eller 5:e klassen av dimissionsberättigat
läroverk, men då dessa fordringar ansågos
utestänga många, som behövde och önskade den
undervisning, skolorna lämnade, skedde år
1912 den förändring, att 1. kan inrättas i 2
former: A-skola med ovan anförda större
inträdesfordringar och B-skola grundad direkt
på folkskolekursen, den senare typen med något
mindre undervisningstid i naturkunnighet
och lantbruksämnen men motsvarande längre i
svenska, räkning och välskrivning (vari
undervisning ej lämnas i A-skolor). För inträde
fordras: ålder minst 18 år, god frejd,
minst 1 års föregående jordbrukspraktik samt
vid A-skola kunskaper motsvarande dem som
meddelas i folkhögskola eller t. o. m. 4:e kl.
av allmänt eller motsvarande avdelning i
enskilt eller tekniskt läroverk. Elev skall själv
bekosta bostad och kost samt betala
skolavgift, men friplatser finnas i visst förhållande
till det statsanslag skolan åtnjuter, och
därjämte kan understöd av statsmedel tilldelas
obemedlade och mindre bemedlade.
Vid skolorna hålles huvudkurs under minst
125 dagar, sön- och helgdagar oräknade, men
därjämte kan för därtill lämpliga elever
anordnas antingen längre kurs på minst 215,
andra årskurs på 125 dagar eller
fortsättningskurs på minst 95 dagar. Vid 1. bör för
undervisningen finnas tillgång till ett av
föreståndare eller lärare skött jordbruk och, där kurs
pågår under sommaren, försöks- och
demonstrationsfält. Tillfälle bör beredas eleverna
att bese framstående jordbruk i orten, och för
eleverna vid längre eller förlängd kurs bör
studieresa vara mer omfattande och om möjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
