Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjulbent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
färgas utvändigt brun med orleana löst i vatten,
kokad med pottaska och blandad med råmjölk.
L. Fr. R.
Holländsk vikt. Se Spannmålshandel.
Homco, utländskt namn på Majskli, se Kli.
Homogenisering av mjölk eller grädde
består i ett söndersplittrande av fettkulorna, så att
de, icke kunna avskiljas genom gräddsättning
utan mjölken förblir »homogen». Användes för
mjölk och grädde, som skall tappas på flaskor
för att förvaras någon tid. Sker genom att
mjölken eller grädden vid omkring 55° C. i en
homogeniseringsmaskin pressas genom en smal
springa under högt tryck (150—250 atm.)
L. Fr. R.
Hornozygot. Se Ärftlighet.
Honung är en koncentrerad lösning av
huvudsakligen socker, bildad av den av
honungsbin ur blommor hämtade nektarn.
Denna saft undergår en bearbetning i biets
honungsmage (se Bi), varunder dels en stor del av dess
vattenhalt, som kan uppgå ända till 80%,
bortgår, dels dess rörsocker under inverkan av
enzym (invertas) överföres till frukt- och
druvsocker, som tillsammans kallas invertsocker.
Vid hemkomsten till kupan avlämna drag- eller
fältbien nektarn till husbien, de äldsta av
ungbien, som i sin tur bearbeta den genom att
uppstöta den i små droppar och vädra dessa på
tungspetsen, varigenom ytterligare vatten
avgår. Härefter inlägga husbien den
bearbetade nektarn i vaxkakans celler, där dess
invertering fortgår. Då den vunnit nödig
fasthet genom att överflödigt vatten avdunstat,
täcka bien cellerna med vaxlock. Nektarn är
nu mogen och kallas därefter honung. Denna
plägar innehålla 16—21 % vatten; en h. med
över 20 % bör dock anses omogen, då den
slungats för tidigt; att sälja h. med över 25 %
vatten är bedrägligt. En viktig beståndsdel i h.
är myrsyra. Den tjänar till konserveringsmedel
och hindrar jäsning (jfr Bi).
H. förfalskas i Tyskland, Amerika
m. fl. länder fabriksmässigt och så skickligt, att
förfalskningen knappt med kända medel kan
upptäckas. Konsthonung beredes genom att
stärkelse (i Tyskland potatismjöl, i Amerika
majsstärkelse) genom kokning medelst syra
förvandlas till invertsocker, likasom sådant
även framställes av vid betsockerfabriker och
sockerraffinerier erhållet avfall (melass), och
till detta billiga invertsocker sättes litet ur
stenkolstjära framställd arom och färgämne
samt litet naturligt frömjöl, och
honungspreparatet är färdigt. A-—r L—n.
Honungs beskaffenhet växlar i främsta
rummet efter de ämnen, varav den bildats.
Ljusast och mest välsmakande är den h., som
insamlas under vår till högsommar från
vårblommor, fruktträds, klövers, kålväxters och linds
blommor. Denna h. är vit, med undantag för
lind-h., som är gul. Bo vete och vicker lämna
gul-rödbrun, ljung en rödaktig och starkt aro-
matisk h. Än mörkare och sämre är den h.,
som bildats av utsvettning på barrträd, och
den saft, »honungsdagg», som bladlöss avsöndra
på de växter, vars saft de suga.
H:s beskaffenhet visar sig även i viss mån
genom dess kemiska sammansättning, vilken
dock växlar jämförelsevis litet i äkta vara,
under det att däremot främmande tillsatser
med rätt stor säkerhet kunna påvisas genom
kemisk analys. Följande analystal giva
exempel på sammansättningen av fullgod och mindre
god äkta samt förfalskad h.
I c i T Tysk Svensk Forfal-
I bvensk i:a ’ ul ,, \ ■, ■»
I l:a bladlus skad
Vatten . . . 15.5—17.4 20.60 16 17—25
Invertsocker 66—79 73.13 j 6j 54—74
Rörsocker . I—2.5 1.76 I 3 0.4—5.0
I Dextrin . . 5—8 0.2 14 | 5 — 27 |
Myrsyra . . O.07 — — I —
Protein . . — — °’8 —
I Aska ... I O.i—0.6 I 0.3 I 0.6 |o.i—0.3I
En högre rörsockerhalt än den ovan nämnda
kan härröra av inblandat rörsocker men även
därav, att bien fodrats med rörsocker. Den
vanligaste förfalskningen avh., med konstgjort
invertsocker eller glykos, framträder ej i
analystalen men kan påvisas genom Fiehes reaktion
med saltsyra och resorcin, som vid närvaro av
konstgjort invertsocker ger en beständig
röd-färgning. En sådan inträder även, om än
svagare, i fall h. blivit upphettad, varför
reaktionen är pålitlig, endast om närvaro av
verksamma enzym visa, att upphettning ej
skett.
Halten av dextrin håller sig i fullgod h. vid
5—8 % men är betydligt högre i bladlus- och
barrträds-h. H. har stundom stor benägenhet
att sockra sig, d. v. s. druv- och rörsockret
kristallisera. Sockrad h. göres åter klar genom
uppvärmning. Genom omrörning
åstadkommes, att sockringen blir småkornig, så att
honungen bibehåller sig flytande. H. är till
följd av sin halt av myrsyra och aromatiska
ämnen (vilka dock bortgå vid uppvärmning)
mycket hållbar men bör dock förvaras torrt
och svalt för att förekomma sur jäsning.
Den inhemska biskötseln fyller ej Sveriges
förbrukning av h. Under det landets omkring
125,000 bisamhällen kunna antagas lämna
omkring 1 1/A miljon kg. honung, har införseln av
sådan växlat mellan omkring 12,000 och 68,000
kg. H. J. Dft.
Honungsdagg kallas den söta, klibbiga
vätska, som bladlöss avsöndra och som ofta
bildar ett glänsande överdrag på växters blad.
Denna sökes begärligt av myror och även av
bin, vilkas honung därigenom blir av dålig
beskaffenhet (se Honung). Med samma namn
betecknas även den söta vätska, som avsöndras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
