Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjulbent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
Som normal hj ärtfrekvens gäller för
vuxna hästar 30—40, för föl 40—50, för nöt
40.—65, för kalvar över 100, för får och getter
70—80, för svin 40—50 och för hund 70—120
slag, allt per minut. P. E.
Hjärtats sjukdomar kännetecknas dels
genom förändringen i hjärtats verksamhet (ökad
eller minskad hjärtverksamhet, bultande,
oregelbundna hjärtslag, förändringar i
hjärtljuden), dels genom symtom såsom följd av den
nedsatta hjärtverksamheten, ss. besvärad
andning, stagnation i blodådrorna (venerna) med
därav följande mörk färg på slemhinnor och
stundom degiga (ödematösa) ansvällningar
eller bröst- och bukvattusot. Förändringarna
i hjärtljuden kan man iakttaga, om man lägger
örat intill hjärttrakten (se Hjärta). För sådan
iakttagelse fordras dock noggrann kännedom
om de anatomiska förhållandena och stor
övning, varför undersökning rörande
hjärtsjukdomar måste överlåtas åt veterinär. De
vanligaste av dessa sjukdomar äro:
Hj ä r t f e 1 bestå vanligen i förändringar
i hjärtklaffarna, så att dessa antingen ej sluta
tätt till utan tillåta blodet att delvis strömma
tillbaka (insufficens) eller i förträngning av
öppningarna mellan kammare och förmak eller
till" de utgående pulsådrorna (stenos),
varigenom blodets strömning försvåras. Därvid
uppstå egendomliga surrande eller brummande
biljud i samband med hjärttonerna, övriga
symtom äro oregelbundna, bultande hjärtslag,
påskyndad svag puls, besvärad andning,
blåröda (cyanotiska) slemhinnor, kalla svullnader
(ödem) under bröst och buk och i lemmarna
samt bröst- och bukvattusot. Hjärtfel kunna
vara medfödda men uppstå vanligen som följd
av kroniska sjukdomar i andra organ, ss. lungor,
lever, njurar, ävensom vid en del smittsamma
sjukdomar, ss. rödsjuka hos svin. Sjukdomen
är obotlig, och behandlingen avser endast att
för någon tid åstadkomma lindring i åtföljande
lidanden, t. ex. för hundar tappning vid
bröst-och bukvattusot för att underlätta andningen
samt ingivning av digitalis, vin eller kamfer
för att reglera och stärka hjärtverksamheten.
Hj ärtinflammation uppstår
vanligen som följd av vissa infektionsämnen, t. ex.
vid blodförgiftning, lungröta hos häst, rödsjuka
hos svin, akut ledinflammation m. fl. Symtom
äro häftigt bultande hjärtslag, svag puls och
besvärad andning. Sjukdomen leder vanligen
hastigt till döden genom hjärtförlamning.
Behandling: ingivning av hjärtstärkande medel,
ss. digitalis, sprit och kamfer.
Hjärtsäcksinflammation är en
inflammation i hjärtsäcken (se Hjärta), åtföljd
av ökad vätskeansamling, som utspänner
hjärtsäcken. Vätskan är vid mera kroniskt
förlöpande fall klar men eljes blod- eller var blandad;
hjärtsäcken förtjockas och blir på insidan klädd
med ett fint ludd av avsatt fibrin. Symtomen
äro till en början häftigt bultande hjärtslag,
som stundom t. o. m. kunna höras på avstånd,
sedermera svagare, då vätskan i hjärtsäcken
ökas, ömhet vid tryck i hjärttrakten och smärta
vid rörelse samt vissa egendomliga skavljud
eller, vid gassamling i hjärtsäcken, plaskande
eller gurglande ljud, feber och stor mattighet.
Hjärtsäcksinflammation förekommer oftast hos
nötkreatur i samband med s. k. traumatisk
mag-mellangärds-inflammation (se d. o.),
förorsakad av vassa föremål (nålar, spikar,
järntrådsbitar m. m.), som från nätmagen inträngt
i hjärtsäcken. Vid akuta fall användas kalla
omslag eller ispåse i hjärttrakten eller
ingnidning av hudretande medel, ingivning av
digitalis samt, vid stor hjärtsvaghet och
mattighet, kamfer och eter. E. N—m.
Hjärtröta, en sjukdom hos betor, som visar
sig så, att först de inre, sedan de äldre bladen i
bladrosetten svartna och senare på hösten på
själva roten uppträda fläckvis små svarta
prickar, vilka äro sporhus (pyknider) av en
svamp, Phoma betce Fr. Sjukdomens intensitet
beror väsentligen på klimatiska och
jordmånsförhållanden. Den visar sig i synnerhet under
torra år. Man har därför trott, att vattenbrist
och ogynnsamma näringsförhållanden utgöra
de primära orsakerna till h. Svampen
förekommer allmänt å betfröet, varför man föreslagit
betning eller skalning av detta, men några
pålitliga resultat av olika behandling av fröet
hava icke visat sig. Jordbearbetning och
lämplig gödsling äro de viktigaste åtgärderna, som
kunna vidtagas till sjukdomens bekämpande.
E. H—g.
Hjärtslag. 1. Hjärtf örlamning, ett
plötsligt avstannande av hjärtats verksamhet,
utgör en mycket vanlig dödsorsak vid
hjärtsjukdomar samt i allmänhet vid sådana
sjukdomar, där hjärtmuskulaturen undergår vissa
förändringar, som försvaga dess verksamhet, ss.
vid förgiftningar och i allmänhet sjukdomar
med hög feber (se i övrigt Hjärtats sjukdo*
mar). E. N—m.
2. Benämning vid slakt på bröstets inälvor,
nedre delen av strupen med vidhängande hjärta
och lungor.
Hjärtstock. Se Kolning.
Holcus. Se Tåtel.
Hollan deri är ett uttryck, som under förra
delen av 1800-talet, då man övergick till att efter
holländskt mönster på herrgårdarna driva en
mer utsträckt mjölkproduktion och
mjölkhushållning, användes för att beteckna dessa
grenar av lanthushållningen; holländare
kallades den person, som hade tillsyn över såväl
koladugården som mjölkhushållningen.
Holländsk boskap. Se Låglandsboskap.
Holländsk kryddost, Kumminost, en i
Holland beredd kryddad skumost, även kallad
Leydenerost eller nyckelost efter
de i den inpressade 2 nycklarna, staden
Leydens vapen. Kryddorna äro nejlikor och
spiskummin. Osten, som även beredes i vårt land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
