Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

RYSSLAND.

Litteratur.

Engelbrecht, Th. H. Landwirtsch. Atlas des russischen Reiches. Berlin
1916.

Institut internat. d’agriculture. Bulletin des institutions economiques 1913,
N:o 11, s. 126.

Mackenzie, Wallace, D. Russia. Leipzig 1878.

Mokrzynski, J. Polens ekonomiska krafter, övers. Stockholm 1917.

Rambaud, Alfr. Rysslands historia från äldsta tid till år 1877. Övers.
Stockholm 1880.

Tcherkinsky, M. La constitution agraire de la Russie des Soviets. I Revue internationale des institutions économiques et sociales. Institut intern.
d’agriculture.

Rome 1924.

Turčinovic. (Det ryska lantbrukets historia.) S:t Petersburg 1854.

Wieth-Knudsen, K. A. Bauernfrage und Agrarreform. München u. Leipzig 1913.

Wilson, J. Agriculture et économie rurale en Russie. Aperçu statistique.
S:t Petersburg 1878.

Yermoloff, M. S. Notice sur les céréales de la Russie. S:t Petersburg
1878.

Även i det ryska riket tycktes det nya århundradet skola medföra
undanröjandet av de band, som alltsedan medeltiden utgjort de förnämsta
hindren för jordbrukets utveckling: böndernas livegenskap och arbetsplikt
vid godsen samt ägosplittring, ägoblandning och samfällighet i jordens
brukning.

I Polen hade omstörtningen år 1807 medfört allmän medborgerlig frihet,
och i Ryssland tog kejsar Alexander det första steget till bondefrigörelsen
genom en förklaring, att kronans bönder icke finge avyttras och genom
bemyndigandet år 1803 för godsägarna att frigiva sina bönder med
jordtilldelning som bondekommunernas egendom. I Östersjöprovinserna insågo
godsägarna, att bondefrigörelsen var en ofrånkomlig eftergift åt tidsandans
fordringar, och beslöto, år 1816 i Estland, 1817 i Livland och 1819 i Kurland
böndernas frigörelse, dock utan att lämna dem äganderätt till deras jord,
vilken de sålunda fortfarande fingo bruka som godsens underhavande. I det
egentliga Ryssland visade adeln ingen benägenhet att lyssna till tsarens
vädjan. Denne övergav också snart sina frisinnade idéer och fullföljde en strängt
konservativ politik.

Först efter det olyckliga Krimkriget och kejsar Alexander II:s
uppstigande på tronen (1855) upptogs åter befrielseverket. I det manifest, vari
krigets slut kungjordes, uttalade sig kejsaren för bondefrihetens införande
och genomförde hastigt de grundläggande reformerna. Genom ukaserna av
den 20 juni 1858 och 26 aug. 1859 frigåvos »kronbönderna» på
apanagegodsen, den 19 febr. 1861 adelns godsbönder och den 18 jan. 1866 bönderna på
statens domäner. Även husträlarna erhöllo full frihet, dock först 2 år efter
lagens ikraftträdande.

Samtidigt med friheten erhöllo adelns godsbönder ärftlig besittningsrätt till

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lanthist/0641.html

		Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 632 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|