Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolik
Kolloider
i olika delar av tarmen; 3) stark gasbildning i
tunn-eller grovtarm; 4) lägeförändringar på olika delar av
tarmen eller inklämning eller invagination av tarmen,
vilket allt åstadkommer en förträngning eller
tillstängning av tarmen, så att innehållet icke kan passera.
5) I vissa fall, särskilt i samband med förekomst av
parasiter (Strongylus vulgaris), kan i tarmens blodkärl
uppstå en blodpropp, varigenom i ett visst tarmparti
cirkulationsrubbningar uppstå. 6) Hos yngre hästar och
föl bildas ibland i tarmen spolmask i så stora mängder,
att tarmen därav tillstänges. 7) Slutligen kan i vissa
fall av ej närmare kända anledningar kramp uppstå i
tarmväggen, s. k. krampkolik. Profylaktisk åtgärd mot
K. är framför allt utfodringshygien. När ett djur får
K., skall omedelbart allt foder tagas bort. Hästar böra
om möjligt släppas i rymlig box, försedd med mjukt
strö. Veterinär bör tillkallas snarast möjligt, ty K.
är ett allvarligt lidande, ofta med dödlig utgång. K. är
också en av de vanligaste orsakerna till dödsfall hos
häst. N. L.
Kolin, se Ammoniakbaser.
Kollagen, se Lim.
Kollektivavtal, överenskommelse mellan arbetsgivare
eller -förening*, å ena sidan, och fackförening av
arbetare, å andra sidan, om villkor rörande arbetares
anställande eller förhållandet i övrigt mellan
arbetsgivare och arbetare. K. utgör ramen för de individuella
arbetsavtalen. Inom industrien gälla nästan
genomgående K., och även det större och medelstora
jordbruket reglerar numera sina arbetsvillkor på detta sätt.
Det första riksavtalet för svenskt jordbruk kom till
stånd 1919, det nu gällande slöts 1938, sedan 1937
omarbetning skett enligt 1937 års ändringar i
lantarbets-tidslagen*. Riksavtalet innehåller blott allmänna
bestämmelser — angående arbetets ledning,
föreningsrätt, arbetares allmänna åligganden, arbetstid och
raster, övertidsarbete, ledighet, fridagar och semester,
avlöningsnormer, naturaförmåner, läkarevård samt
sjuk- och olycksfallsersättning, flyttning, tvisters
behandling och arbetsfred m. m. — och dessa tillämpas
endast i samband med kollektiva lokalavtal,
innehållande arbets- och lönebestämmelser för olika orter.
Mellan arbetsgivare och arbetare, som äro medlemmar
av lokalorganisationer under Svenska
Lantarbets-givareföreningen, resp. Svenska
Lantarbetareförbundet, ingås personliga avtal, reglerade av nyssnämnda
båda slag av K.
I lag om K. 22/6 1928 förbjudas parterna att vidtaga
stridsåtgärd (lockout, strejk, blockad o. d.) under
avtalstiden på grund av tvist om avtalets tolkning
eller för att få ändring däri, ävensom sympatiaktion
för annan, som ej själv får vidtaga stridsåtgärd. Tvist
rörande K. liandlägges av arbetsdomstolen (lag 22/6
1928), som består av ordförande och sex ledamöter, där-
av två representanter för arbetsgivarnas och två för
arbetarnas riksorganisationer. Se även Arbetsavtal.
Å. E—d.
Kollenkym är en vävnad, som företrädesvis
förekommer i saftiga stjälkar och bidrar till att giva dessa
nödig fasthet. K. består av merendels långsträckta
celler med vägg av ren cellulosa, vilken utefter de
beröringslinjer, där tre eller flera celler sammanträffa,
är starkt förtjockad. K. brukar vara samlat i
längsgående knippen, i regel strax under huden, och då
det i allmänhet ej har klorofyll i sina celler, fram-
Kollenkym från pumpa i tvärsnitt.
träda knippena som ljusa, ofta upphöjda lister på ytan.
Goda exempel finner man särskilt inom
mållväxtfa-miljen, såsom hos vitmålla, betor m. fi., men också
hos många andra ettåriga stammar. H. G. S.
Koller, se Nervsystemets sjukdomar.
Kolloidala ämnen, se Kolloider.
Kolloider. K. kallar man ett ämne, som är så
finfördelat, att det har en mycket stor specifik yta. De
enskilda partiklarna äro i storlek vanligen mellan
en tusendels och en milliondels millimeter, d. v. s. de
äro så små, att de ej kunna urskiljas i ett vanligt
mikroskop, men äro likväl avsevärt större än atomer
och enkla molekyler. Beteckningen kolloidal avser alltså
en viss finfördelningsgrad eller dispersitetsgrad av ett
ämne. Samma materia kan under olika betingelser
förekomma antingen molekyldispers, kolloiddispers
eller grovdispers. "Vissa ämnen ha dock en naturlig
benägenhet att uppträda i kolloidal fördelning. Sådana
substanser kallas därför kolloidala ämnen. Till
dessa räknas bl. a. de flesta äggviteämnen, vilkas
molekyler äro så innehållsrika och därför så stora,
att de i sig själva ha kolloidal storlek. Utmärkande
för många sådana K. är, att de i vatten kunna svälla
till slemmiga massor (geler) liksom lim. Av dess grekiska
namn har ordet K. bildats.
I det kolloidala tillståndet har materien vissa
karakteristiska egenskaper. Dessa komma bäst till
uttryck i s. k. kolloidala lösningar (soler), där K.
(den dispersa fasen) är homogent fördelad i ett annat
ämne, som då kallas dispersionsmedel. På grund av
sin ringa storlek kunna nämligen kolloidala partiklar
hålla sig svävande i vätskor eller gaser utan att flyta
.511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
