Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönfoder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönfoder
Grönfoder
förallt i de intensiva betodlingsdistrikten rotfrukts’
blasten. Ew. Å.
G. är det viktigaste fodermedlet vid
sommarstall-fodring. G. från naturlig äng är numera av ringa
betydelse. Ju mer helgräs och mindre halvgräs som ingår
i blandningen, dess högre är näringsvärdet. Skördas
ängsgräset före blomningen, åtgår c:a 5,7 kg per fe,
som innehåller c:a 100 gram smältbar äggvita, medan
motsvarande siffror för det i blomning skördade är
4,8 kg (högre torrsubstanshalt) med 80 gram smältbar
äggvita per fe.
Av G. från slåttervall är det baljväxtrika det
näringsrikaste. Blålucern har följande näringsvärde vid olika
tidigt företagen skörd:
före
knoppning i
knoppning i
blomningens början i full
blomning
Torrsubstanshalt ... 17,6 20,9 24,3 26,9
Kg per fe (g)...... 7,6 6,8 6,5 6,4
» » » (s)...... 8,2 8,1 — —
Smältbar äggvita:
%.............. 2,4 2,4 2,3 2,3
per fe (g), gram.. 180 160 150 150
Största årsskörden i foderenheter erhålles vid skörd
i blomning, men torrsubstansens koncentration blir
därvid lägst.
Blålucern är ett av våra kalkrikaste fodermedel. Den
lämpar sig särskilt till nötkreatur.
Det viktigaste slåttervallgrönfodret är klöver
(röd-och alsike-) och klövergräsblandning. Särskilt av andra
skörden kommer en stor del till användning som G.
och bete. I Sverige odlas klöverarterna sällan i
renbestånd utan oftast tillsammans med timotej och andra
värdefulla gräs, varför klöver-gräsblandning blir det
förhärskande G. från slåttervallarna. Mellan
näringsvärdet i första och andra skörden är icke någon större
skillnad, om beståndets sammansättning och
utveckling är densamma. Nedanstående sammanställning
visar näringsvärdet vid olika utvecklingsstadier.
I båda grönfoderslagen tilltar torrsubstanshalten
snabbt med fortskridande utveckling. Inblandningen
av gräs ger blandningen ett högre
torrsubstansinnehåll. Yäxttrådhaltens ökning med fortskridande
utveckling medför ett minskat näringsvärde hos
torrsubstansen, vilket framgår av mängden torrsubstans
per fe.
Slåttervallsgrönfodret kan användas till alla
djurslag, men helst tillsammans med annat foder, som
motverkar dess ensidiga verkningar. Dessa äro främst en
laxerande inverkan samt detta foders tendens att ge
smörfettet en allt för lös konsistens.
Sammansättningen och näringsvärdet av
baljväxt-och stråsädesgrönfoder, odlat i renbestånd, framgår av
följande översikt:
Smältbar äggvita
Kg per fe (g) % per fe (g), gram
Luddvicker................8,9 2,1 180
Åkervicker................8,9 2,1 190
Foderärter................9,0 2,1 190
Pelusker....................9,5 2,0 190
Bönor ....................8,4 1,9 160
Sötlupiner................8,9 1.7 150
Råg ........................6,9 1,5 100
Vete........................6,6 1,5 100
Korn........................6,5 1,6 100
Havre ....................7,3 1,4 110
Majs........................7,4 0,8 60
På grund av den högre torrsubstanshalten hos
balj-växtgrönfodret i jämförelse med det rena
baljväxtgrön-fodret äro reduktionstalen lägre, men torrsubstansens
näringsvärde något lägre främst beroende på en högre
växttrådhalt.
Baljväxt-stråsädesblandning är det viktigaste, direkt
odlade G. Det odlas särskilt i södra Sverige för
av-betning, varvid korna tjudras. Vanligen består
ut-sädesblandningen av lika delar havre och foderärter
eller pelusker, men stundom äro baljväxterna
förhärskande. Detta fodermedels näringsvärde vid olika
skördetider är:
Klöver vid skörd i [-Klöver-gräsblandning-] {+Klöver-gräsbland- ning+} vid skörd i
axskjutning blomningens början full blom knoppning o. axskjutning blomningens början full blomning
Torrsubstans %. 14,1 18,2 22,0 17,2 22,4 26,4
Kg per fe (g) .. 8,6 7,0 6,3 7,0 5,9 5,3
Smältbar äggvita % .......... 2,0 2,1 2,1 1,9 1,8 1,7
per fe (g), gram 170 150 130 130 100 90
Kemisk sammansättning och näringsvärde vid skörd i
blomningens början blomningens slut
Torrssubstans ........ 21,0 25,0
Smältbar äggvita: för idissl. %........ 1,9 1,7
per fe (g), gram–– 140 110
Fodermärgkål* är en ganska ny grönfoderväxt, men
har dock hunnit få vidsträckt användning. Det är ett
ganska utpräglat kolhydratfoder, alltså påminnande
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
