Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ u
sitt upphof och sin existens genom dessa grader. (D. D. A.
155.) Men dessa grader äro diskreta grader, ej kontinuer-
liga, ty en orsak kan ej vara identisk med sin verkan. De
skilja sig från hvarandra såsom det tidigare från det senare,
såsom det formgifvande från det formade. (D. D. A. 185.)
Denna utveckling innebär för Swedenborg också en utveck-
ling från enklare till mera sammansatt och därmed också från
högre till lägre. Ty de tidigare, enklare tingen äro mer »nakna»
och mindre öfverhöljda med substanser och liflösa materier.
(D. D. A. 204.)
På detta sätt bilda alla sammansatta ting en sorts treenig-
het. Muskeln består af grofva motoriska fibrer, som i sin
tur äro knippen af finare fibrer. Öfverallt i naturens riken
kunna vi iakttaga samma trefaldiga ordning och kunna där-
för sluta till att den äfven gäller ting, som ej uppenbara sig
för våra ögon. (D. D. A. 190—191.)
Ändamålet alstrar sålunda orsaken och genom denna ver-
kan för att ändamålet skall förverkligas. (D. D. A. 189.) Det
är alltså klart, att ändamålet härskar i orsaken och i verkan,
eller såsom Swedenborg också uttrycker sig, »ändamålet
är allt i orsaken och allt i verkan». Man kan därför likaväl
kalla ändamål, orsak och verkan det första, det mellersta och
det sista ändamålet. Men för att ändamålet skall på detta
sätt kunna dväljas i orsak och verkan, måste det hos dessa
finnas något af ändamålet, hvari detta kan verka. (D. D. A.
168.) Vi se alltså huru den gudomliga skapargärningen åter-
upprepas på hvarje trappsteg af skapelsen. På samma sätt
som den andliga solen omgifver sig med atmosfärer för att
genom dem sprida sin värme och sitt ljus, på samma sätt
sträfvar hvarje ändamål att frambringa orsak och verkan för
att därigenom förverkliga sig själf. Ty »ändamål utan verkan
eller skildt från verkan skulle icke vara något existerande,
därför att det ej är annat än ett ord.» (D. D. A. 167.) När
vi kalla tingen döda, uppfatta vi dem såsom verkningar.
Men hvarje verkan blir på nytt ändamål i en ny serie,
eller såsom Swedenborg säger, alla fines ultimi bli på nytt
fines primi, och därför finnes det ej någonting, som är
så kraftlöst och dödt, att det ej har någon kraft att
verka. »Etiam ex arena exspirat tale, quod confert opem ad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
