Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Sjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar till sjätte kapitlet. 463
advocerande medgav tidningen nu oförtydbart, att den icke velat för-
neka Runebergs uttalanden inför redaktören i Åbo Tidning, utan endast
gjort gällande, att dessa uttalanden blivit orätt uppfattade.
Som ett resultat av diskussionen framstod det sålunda, att Runebergs
förkärlek för några av de „rabulistiska” författarna (sådana som v. Braun,
Crusenstolpe och Sturzen-Becker) än en gång kom i dagen, samt att hans
ställning till den akademiska diktningen visade sig lika avböjande som
under hans ungdom. Sådana små avslöjanden fördrog han helt visst med
orubbat jämnmod, ty han hade ju aldrig velat förneka sitt åskådnings-
sätt. Men vad som måste ha gjort honom ont, var att en poet, som velat
frambära sin hyllning inför honom, kunde känna sig sårad av att se sin
offergåva ringaktad av mottagaren.
Allt detta ligger utanför vårt ämne, och har här relaterats endast
därför att Borgåredaktören — när han på skaldens vägnar förklarade
huru välvilligt Runeberg mottog även den ringaste hyllning, samtidigt
med det att han aldrig fikade efter berömmelsen som sådan — inlät sig
på en liten utläggning om huru Runeberg skapade. Är det icke som om de
här kursiverade orden hade blivit nedskrivna under en direkt verbal-
inspiration:
»Han älskar att på papperet fängsla dessa höga tankar, vilka likt
,,praktfulla fjärilar omsväva honom, och med van och varsam hand fångar
,,han dem, pd det han ej mätte skada fjärilvingarnas rika färgprakt. Lyckas
„honom detta, så är han nöjd, om också ingen, ja icke ens Åbo Tidningar
„beundrar hans konst».
S. 228 st. 2. Om huru Runeberg tidigt förstått att uppskatta Tope-
lius, „sedan han sett endast 6 å 7 visor av honom”, se Strömborg, a. a.
Suppl. bd. s. 264.
S. 230. Strömborg, a. a. II. s. 99. Avtryck av den märkliga karak-
teristik av Runebergs samtal, som ingår i Strömborgs år 1872 publice-
rade historik över Borgå gymnasium (Rektorsprogram 1872). Jfr även
III. ss. 76-77. — Estlander, C. G., En afton hos Runeberg. Skrifter. I.
1914. ss. 199—204. särsk. s. 204. (Avtryck av en uppsats, publicerad i
Brokiga Blad. III. 1901.) Om denna afton, närmare bestämt den 16 juni
1861, se Strömborg, a. a. Suppl. bd. s. 77. — För Wanerbergs uttalanden,
se det i anmärkningen till s. 227 åberopade „Samspråket” med Rune-
berg. — För Lars Stenbäck: Aspelin, Eliel, Lars Stenbäck. 1900. s. 501
(berättelser om tumanhandssamtal mellan Runeberg och Stenbäck under
tiden för psalmboksarbetet i Åbo 1857). — För Topelius: Runebergs upp-
fattning af skaldekonsten. Inbjudningsskrift 6 maj 1878. Samlade Skrifter.
23. s. 249. — För Grot: Utdrag ur J. Grots brevväxling med P. Pletnjov.
I. 1912. s. 101. II. 1915. ss. 2, 293—294. — För Ilmoni: Heinricius, G.,
Anteckningar om Immanuel Ilmoni. 1912. s. 237. — För Dietrichson:
Billeder fra Finland i Nordisk Tidskrift for Literatur og Kunst 1862. ss.
125—132 (skildring av författarens vistelse i Runebergs hem i oktober
1861). Dietrichsons uppsats publicerades i svensk översättning i Hel-
singfors Dagblad, n:ro 156 för år 1862 samt refereras i korthet av Ström-
borg, a. a. Suppl. bd. ss. 83—84. I sitt memoarverk Svundne Tider. IL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
