Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pi|il 884 —
»Nej, mamma, jag stannar här», svarade hon kort, gick
fram till fönstret och öppnade det. Hon såg ut emot den
fuktiga nattluften, och grefvinnan märkte, att hon grät bittert.
»Mitt kära, kära barn, kom nu och lägg dig!» sade
grefvinnan lätt vidrörande Natalias skuldror.
»Ja, jag kommer strax», svarade Natalia och började
hastigt kläda af sig. Efter att hafva slutat sin toalett för
natten lade hon sig ned på höbädden, tätt invid dörren.
»Kära Natalia, lägg dig då heldre på den här sidan ...»
bad Sonja bevekande.
»Nej! låt mig vara. . . det här är lika bra», svarade
Natalia och borrade ned hufvudet i kudden.
Äfven grefvinnan, sällskapsdamen och Sonja lade sig
att sofva, och endast det bleka skenet af en nattlampa
upplyste nu rummet. Därute hördes bråk och skrän från den
närbelägna krogen, blandadt med ängsliga stönanden och
jämmerrop från de i byn inkvarterade sårade. Länge låg
Natalia tyst och lyssnade till alla dessa ljud. Hon hörde
modern sucka och bedja, sällskapsdamens snarkningar och
Sonjas jämna andetag. Hon hörde grefvinnan fråga:
»Natalia, sofver du?» men hon låtsade som om hon sof och
svarade icke.
»Hon sofver visst, mamma», svarade Sonja, som hade
vaknat.
Efter en stund ropade grefvinnan ännu en gång, men
icke heller Sonja svarade då. Snart därefter kunde Natalia
af moderns jämna andhämtning sluta till, att äfven hon
somnat, och fastän hennes fot, som glidit ned på det kalla
golfvet, var obetäckt så att hon frös, rörde hon sig icke.
Liksom stolt öfver att ensam vaka satt en syrsa och
sjöng i en väggspringa och ett par tuppar började ifrigt gala
i kapp med hvarandra. På krogen hade larmet tystnat,
men de sårades jämmerrop tystnade icke. Nu rörde
Natalia på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
