Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Råvaruländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ICKE-FRANSKA FASTLANDET
223
skildrats i Vandals ryktbara arbete Napoléonet Alexandre Ler (1891—
1896), och utan tvifvel medverkade ekonomiska faktorer härvid; men
man har dock närmast intrycket att deras betydelse öf ver drif vits.
Hvad som ger anledning till skepsis är särskildt, att beviset för
handelns stagnation alltid sökes i den ryska växelkursens stora nedgång
(med 72 %), hvilken alltid, liksom under det nu pågående kriget,
förklaras ur en »ogynnsam handelsbalans». Det kan nämligen lugnt
påstås, att denna orsak ej i något praktiskt förekommande fall förmår
komma en dylik verkan åstad och att den verkliga orsaken till
valutaförsämringarna i både Ryssland och Österrike både då och nu var
och är en öfveremission af pappersmynt. Emellertid hindrar detta icke,
att stagnationen i Rysslands trävaruexport kan ha varit stor, såsom
uppges också från franskt håll, där man likväl hade intresse att påstå
motsatsen, och hvilket delvis och mest oemotsägligt bestyrkes af den
förut påpekade prisstegringen på virke i både England och Frankrike.
Till denna stagnation medverkade emellertid icke blott
sjöförbindelsernas ökade svårigheter utan också en ganska unik följd af
spärrningen, som dock har haft motstycken under det nu pågående kriget,
nämligen den roll engelsmännen spelade i Rysslands näringslif före
Tilsitfördraget. General Savary, som i juli 1807 kom till Petersburg
på Napoleons vägnar, skildrade utförligt i sina rapporter den engelska
handelns alltbehärskande ställning, huruledes hälften af alla fartyg
vore engelska och engelsmänn in öfvertoge allt virket af adeln samt
därmed beredde denna dess säkraste inkomstkälla liksom att de själfva
grundade industriföretag i Ryssland, när importen af engelska
fabrikat alltför mycket hindrades af tullar. Då ett dylikt led i Rysslands
folkhushållning nu upphörde utan förberedelse, stodo ersättare
naturligtvis ej att få vare sig inom Ryssland eller bland fransmännen, och
följden blef helt naturligt en stagnation i den ryska exporten.
Napoleon var alldeles medveten om detta läge och gaf i november 1807 sin
ambassadör Caulaincourt order att framföra till Alexander ett anbud,
att franska regeringen skulle köpa för flere millioner mastträ och andra
skeppsförnödenheter för sina varf. Det är emellertid ovisst, om detta
någonsin kom till utförande, och i alla händelser kan det ej ha varit
tillräckligt att ersätta en hel, varaktig kommersiell organisation,
sådan som den engelska uppges ha varit före fransk-ryska förbundet.1
1 Vandal, Napoléon et Alexandre Ler I 140, 324, 513 (Napoleons instr. för
Caulaincourt 12 nov. 1807). — Tarle, Kont, blokada I 477, 482, 486. — Darmstädter,
Studien etc. II 610. — Rose i English Hist. Rev. XVIII (1903) 122 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
