Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Berg - Industrien i andra länder - Råvaruländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
KAP IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
Industrien i
andra länder
[-Rävaru-länderna-]
{+Rävaru-
länderna+}
detta enastående, på alla håll utestängda industriområde genom
politikens franskt nationalegoistiska utformning.
Industriens utveckling i de öfriga fastlandsstaterna erbjuder
jämförelsevis få nya drag, och det finns ingen anledning att försöka sig
på en monografisk behandling för de särskilda länderna. Mer eller
mindre noga synas förhållandena i Böhmen ha öfverensstämt med den
sachsiska utvecklingen, medan ej blott, som redan nämnts. Baden
utan i rätt hög grad äfven Italien, i likhet med Schweiz, blef lidande
på gränsspärrningarna åt alla håll i Sydeuropa. I norr led
framför allt Schlesiens ryktbara linnemanufaktur på Italiens
afspärr-ning, så att de schlesiska linneväfvarnas välkända, bl. a. af
Haupt-mann dramatiskt behandlade elände tagit sin början under denna tid —•
sålunda en ganska trogen parallell till den schweiziska utvecklingen.
Danmarks industri var af så pass ringa betydelse, att den ej kunde
ta någon nämnvärd skada, men hvad kontinentalsystemet där
nyskapade hade typisk drifhuskaraktär: antalet stolar i Københavns
klädesmanufaktur steg sålunda från 22 år 1807 till 213 år 1814 för att
gå tillbaka till 74 år 1825.1 Karakteristiskt är, att de på sjöhandel
inriktade områdena hår dt träffades ej blott genom handelns och
sjöfartens stagnation utan också genom att spärrningen ryckte undan
grunden för deras industri, något som helt naturligt lättast måste
inträffa i dylika länder, därför att industrien där vanligen i särskild
grad bygger på förbindelse med andra länder antingen för råvaror,
för afsättning eller för bådadera. I öfverensstämmelse härmed
lamslogs Hamburgs industri i allt väsentligt, emedan dess
sockersjude-rier ledo brist på råsocker och engelska kol samt dess
kattuntryc-kerier — visserligen i mindre grad — på otryckta kattuner; och på
samma sätt led Holland icke blott genom den fullkomliga
tillintet-görelsen af dess mellanhandel utan också genom brist på salt för
fiske-rierna och brist på afsättning för brännvinstillverkningen.
Af större intresse vore det att undersöka råvaruländernas utveckling
under kontinentalsystemet, men dels är materialet här påfallande torftigt,
dels var spärrningen här, såväl vid Östersjön som i Österrike, så pass
sporadisk, att det är svårt att bilda sig en klar föreställning om läget i
vidare mån än som framgår af antydningarna i början af detta kapitel.
I Ryssland var oviljan hos adeln och de politiskt inflytelserika
öfver förbundet med Napoleon och kontinentalsystemet synnerligen
stark från första stund, såsom med fransk liflighet och färgrikedom
1 Rubin 1807—14 436 f., 510.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
