Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
för hans allsmäktiga vilja måste derföre genren vika. Den
förste, som häri gjorde sig ett namn var Wateau. Äfven
han afbildar detta konstlade herdelif, men i en helt
annan ande än Boucher. Hans uppfattning är fullkomligt
naiv och fri från tidens beräknade lättsinne, och derföre
utöfvar denna, med gratiös finhet och liflig kolorit
framställda, koketta verld en komisk verkan på åskådaren.
Louvren eger, tyvärr, endast ett af hans arbeten. Det
är i Berlin och Potsdam man skall se och lära värdera
honom. En motsats till honom bildar Chardin, hvars
trefliga, ur det borgerliga lifvet tagna familjebilder påminna
om de bästa Holländare och göra ett godt afbrott midt i
den omgifvande förkonstlingen. Af hans arbeten finnas 9
i Louvren, bland hvilka "en apa såsom antiquarie" gör
ett särdeles kostligt intryck. — Mot slutet af 18:de seklet
uppträdde till sist en målare, Gh*euze, som försökte och
äfven till en del lyckades att spränga de konventionella
bojorna genom att på duken öfverflytta dramatiska, af en
stark sentimentalitet färgade scener ur det borgerliga
lifvet, ungefär af samma art som de, hvilka Diderot sökte
införa på theatern. En melodramatisk känsla är derföre
förherrskande i hans kompositioner, hvilka för öfrigt,
med all passion och styrka i uttrycket, röja åtskilliga
svagheter i utförandet, särdeles hvad färgen beträffar.
Allbekanta äro hans tre taflor, kallade: "Fästmön",
"Fadrens förbannelse", och "Den straffade sonen." En fjerde,
kallad "Den sönderslagna krukan", och föreställande cn
ung flicka af rörande gratiöst uttryck, som går att hemta
vatten, är en af de taflor i Louvren, kring hvilken
betagna kopister samla sig i stora skaror.
Slutligen må vi här äfven nämna Frankrikes båda
förnämsta djurmålare från denna tid, Desportes och Oudry,
hvilkas jagtstycken fylla flere salar i Louvren, samt det
18:de århundradets störste landskapsmålare i Frankrike,
Joseph Vernet. Han följde, som naturligt var, sina
föregångares, Poussins och Claude Lorrains, idealistiska
riktning och har hufvudsakligen som marinmålare förskaffat
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
