Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
XIV, Le Brun, Rigauds mor och framför allt det
ypperliga porträttet af Bossuet, hvilket i salon carré bildar en
egendomlig motsats mot Richelieus porträtt af Philippe de
Ghampaigne.
Emot midten af det 18:de århundradet gick det nu
med stora steg nedåt. Bland de då uppträdande målarne
märkes först en hel familj med namnet Van Loo, af
hvilken tvenne finnas representerade i Louvren, nemligen
Jean-Baptiste, hvilken, såsom härstammande från
Nederländerna, sökte till Frankrike öfverflytta de Flamandska
målarnes sätt, något som också tydligen visar sig i hans
tafla: "Henrik III instiftar Helge-Ands Orden"; samt Carle,
som med lätt hand och flytande pensel målat en "hvila på
jagten", der man ser de väl pudrade och i siden
frasande herrarne och damerna från Ludvig XV:s hof
uppträda i en skog, lika sirlig och väl friserad som dess fina
innebyggare. Ännu en gång höjer sig konsten hos
Sub-leyras, sin tids bästa historiemålare i Frankrike, af
hvilken Louvren dock eger endast fä saker; bland dem
framstår såsom bäst "Magdalena vid Kristi fötter hos
Phari-séen." — Men nu bröt den i det yttre lifvet herrskande
frivoliteten med storm inom konstens helgade område, och
Boucher är den egentliga exponenten för detta fina,
lättsinniga herdemanér med lam och hundar, smink och
siden, galanta miner och halfhakna former, i en onaturlig
färg med blåaktiga skuggor, och i en natur, som intet öga
skådat, hvilket under slutet af 18:de århundradet i
mångfaldiga former, fördt af de franska moderna,
öfversvämmade verlden. Louvren eger af honom 4 så kallade
pa-storaler.
I jemnbredd med den riktning, af hvilken denne s. k.
"Gratiernas målare" utgjorde den yttersta spetsen,
fortgick en annan, mera okonstlad och naturlig,
representerad af genremåleriet, hvilket ej kunde bestickas af den
osunda hof luften, utan ännu höll sig till lifvet och
naturen. Det var dock först med böljan af 18:de århundradet,
som det uppträdde, ty Ludvig XIV tålde icke skämt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
