Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så gerna först som sist torde här sättas
i fråga, huruvida dylika varelser kunna blifva
farliga för vår helsa, om vi med vattnet
förtära dem. De såsom smittämnen i febrar och
andra farsoter illa beryktade bakterierna äro
växter, hörande till svamparnes klass, och
ehuru det är ofantligt svårt att upptäcka dessa
ytterst små organismer i dricksvatten och
således afgöra, om de finnas der eller icke, kan
det med skäl betviflas, att vattnet är deras
rätta lifselement. De förekomma sannolikt
endast tillfälligtvis i sådant vatten, som
blif-vit orenadt genom något smittadt föremål.
Andra mikroskopiska växter af diatomaceernas
Fig. 2. Vatten från Arcueil vid. Paris.
familj (hörande till algerna) uppträda deremot
i ymnig mängd i vanliga vatten, men dessa
äro alldeles oskadliga. De förut nämda
arnoeba-formerna antyda visserligen möjligheten af
ruttnande ämnens närvaro i vatten, men ehuru
de icke finnas i klart vatten af bästa sort,
har man dock icke funnit något slags smitta
förknippad med dessa smådjur. Det samma
är äfven förhållandet med andra infusionsdjur,
i synnerhet Paramoecium, hvilka uppträda
ymnigast i sådant vatten, som mest orenats
genom ruttnande organiska ämnen. Hvad
beträffar vattenlopporna (Dophnia), så kan deras
närvaro i ett vatten anses såsom bevis på
dettas renhet, så till vida som de förekomma
till och med i det renaste flod vatten. I det
hela kan man vara förvissad derom, att
infusionsdjur icke ens i det sämsta och- orenaste
vatten förekomma så rikligt, att vattnet
der-igenom blir farligt för en frisk menniskas helsa.
Det är utan all fråga ytterst vidrigt att
förtära vatten, hvaruti kräftdjur och vattenloppor
svänga omkring med hvita och röda maskar,
men resande, som mångenstädes nödgats
dagligen blunda och svälja dylika menagerier för
att få törsten stillad, hafva ingalunda tagit
skada af förtäringen.
Om vi nu återvända till afbildningarne*
så finna vi i fig. 1 en mikroskopisk förstöring
af en liten droppe bottensats från Thames-
Fig. 3. Vatten från Marne.
vattnet i London. Vi hålla oss först till
kräftdjuren, representerade af vattenloppan Daphnia
(N:o 1), musselkräftan Gypris (N:o 18) och
klyffotingen Cyclops (N:o 17). Dessa lifliga
små varelser simma omkring med tillhjelp af
fotterna eller svansen. Klyffotingen är en
hona, som bär med sig vid livardera sidån
baktill en äggsäck, hvafi äggen förvaras och
utvecklas. Musselkräftan är omgifven med ett
dubbelt skal, som gifver henne en viss yttre
likhet med en mussla, medan vattenloppan
utmärker sig genom sina greniga trefvare eller
känselspröt.
Urdjurens (protozoernas) högsta klass,
in-fusionsdjuren, finnes representerad af Chilodåni
Paramoecium, Acineria, Paranema och Cercor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
