Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Salter (§§. 162—191)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 166. I anledning af alt detta synes
mechanisk pulverisation och 500 gånger solvendi tyngd
af vatten, kokande i öpet kärl, vara en tjänlig
artificiel gräns, at utmärka salter. Naturen chatterar
så ihop sina alster, at de göra en sammanhängande
kedja, af hvilka två länkar, som äro til afstånd
från hvarandra utan möda kunna skiljas, men två
nästgränsande näpligen.
§. 167. Salter äro antingen Enkle, som
Chemien ej ännu förmår dela i sina grundämnen, eller
Sammansatte, hvilkas både analysis och synthesis
är bekant.
§. 168. De enkle äro antingen Sure eller
Alkaliske.
§. 169. Syror kallas de salter, som smaka surt,
göra blå växtsafter röda och fräsa med krita.
§. 170. Desse pläga fördelas vidare uti
Mineraliske, som egenteligen vinnas utur mineraliske
ämnen; Vegetabiliske, utur Växter; Animaliske, utur
Djur, och Gemensamme, som finnas ymnigt i alla
naturens Riken.
§. 171. Mineraliske äro sex bekante:
Vitriols-syra, Saltpeter-syra, Koksalts-syra,
Flussspats-syra, Arsenik-syra och Borax-syra. Desse skilja
inbördes från hvarandra i luckt, specifik-tyngd
och flycktighet, men förnämligast af sina
attractions-krafter och föreningar med alkalier,
jordarter och metaller.
§. 172. Vegetabiliske syror äro mångfaldige,
ehuru ej mer, än et ringa antal är närmare känt.
Sådane äro syrorne, som finnas i Socker, Vinsten,
Acetosell-salt, Citron-saft och Ättika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
