Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burbergsmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
"Åldrig kunde jag tro, att ni var så svår, mor",
sade hon, gick ut genom dörren och upp i
syrén-bersån, ensam med sin sorg och sina tankar.
"Hm, svår kantänka!" muttrade gumman litet
slagen. Hennes samvete sade henne, att hon ej
handlade rätt emot de unga.
Johan hade, sedan han fått ett ganska kärft
svar af B urbergsmor, helt nedslagen begifvit sig hem
utan att råka Karin. Det jäste och kokade inom
honom af både harm och sorg, och då han på
söndagen begaf sig till Back-dasen kunde man nästan
ana hans planer.
Back-dasen var en godmodig, tretti-årig man af
jättelik växt, som några år varit i Amerika och där
förtjänt bra med pengar, efter hvad det sades, men
som under den senare tiden vistats hos sina föräldrar
i Backa. Nu skulle han emellertid resa till den
fjärran västern igen och blef helt förtjust öfver Johans
begäran att få göra sällskap.
"Det var bra du", mente han med ett välvilligt
leende, "arbeta kan du, det vet jag, och arbeta får
du ock där borta, det är säkert. Men så får du
också bra betalt. Yill inte käringen, sa du? Att hon
inte skäms! Men vänta du, håll i dig ett par år och
kom så hem och köp dig en gård! Kanske hon blir
mjukare du!"
Ja, det var just det Johan räknat ut. I Amerika
kuncle man förtjäna pengar och om det än var
grufligt långt dit och han kanske aldrig skulle komma
igen, så var allt Karin ändå värd ett ärligt försök.
Hvem kunde veta det, det kanske kunde lyckas att
besegra gummans motstånd!
Det blef alltså öfverenskommo t och Johan kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
