Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det yttre rummet. I stället slöt hon ögonen
för att icke visa, att hon låg vaken, och en ren
omöjlighet syntes det henne, att hon så plötsligt
var ensam. Ända till dess att hon hörde systern
gå ut genom sin dörr och nedför trappan, låg
Karin så. Då smög hon sig upp, och på bara
fötter gick hon genom korridoren främ till
gästrummets dörr. Den stod öppen, och
därinne var Sara sysselsatt med att göra i ordning
rummet efter gästen, som rest.
Men Karin såg, att på bordet framför soffan
låg ett kuvert. Hon förstod, att det var hennes
egendom, hans afsked till henne, som han velat,
att hon skulle få, när hon blef ensam. Därför
gick hon in, som om hon icke sett Sara, tog
kuvertet och gömde instinktlikt handen och
dess byte innanför linnet vid sitt bröst.
Sara hejdade sig i sina sysslor och blef
stående tyst. Ingen fråga gjorde hon. Men
när Karin såg upp och mötte blicken från detta
gamla ansikte, hvilket nu hade blifvit iskallt
och stramt, blef hon rädd. Snabbt gick hon
fram till den gamla, och i det hon lade den
lediga armen kring hennes hals, sade hon
brådskande:
— Säg ingenting, gamla Sara. Lofva mig
det!
Ängsligt såg hon gumman i ögonen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
